Visst var det mest uppåt under 2018?

KRÖNIKA Fortfarande är nivån alldeles för låg, men nu börjar det ju i alla fall hända något inom fotbollen i Kungsbacka. Roligast är så klart att Kungsbacka DFF tagit steget upp i allsvenskan. Jag är mer eller mindre uppväxt på Hagavallen i Öxabäck under lagets storhetstid (halva släkten bor där). Då pratades det väldigt sällan om krav för elitarenor och brist på pengar. SVT-sporten var ändå där för jämnan och den natursköna fotbollsplanen, mitt ute i skogen, hade nog inte klarat många av de krav som Svenska Fotbollförbundet ställer. KDFF tvingades bort från Kungsbacka. Det är så klart skamligt. Att kommunen inte kan fixa hela listan över faciliteter som SvFF ställer är förståeligt. Men att inte kunna ordna elljus är inte annat än bedrövligt. Ett bygglov gäller i två år. Kungsbacka kommun hade kunnat söka detta för länge sedan och bara trycks på knappen när det var dags att tända. Varde ljus! Nej, ljus varde inte.

Även inom herrfotbollen är det uppåt i Kungsbacka kommun. Onsala BK är klart för division två. Möjligen har klubben fått alldeles för lite beröm och uppmärksamhet för det. Om OBK lyckas ta sig ytterligare ett pinnhål upp så småningom, vilket inte är en omöjlighet, börjar det bli riktigt intressant. I division tre blir det fortsatta derbyn mellan IFK Fjärås och Åsa IF. Svenska Fotbollförbundet kan inte ha studerat kartor när man satte Lerkil i en annan division tre-serie. Det hade ju så klart varit roligast med alla tre lag i samma serie.

Satsningen på Kungsbacka City ska bli väldigt spännande att följa. Bättre affischnamn än Tobias Hysén går så klart inte att få i Västsverige för tillfället. Men vilka lyckas han få med sig till Kungsbacka? Och hur länge orkar satsningen pågå? Det känns väldigt genomtänkt och det finns bra idrottspersonligheter och affärsmänniskor i organisationen. Det kan plötsligt bli väldigt roligt att gå upp till Tingbergsvallen för att se ultimafotboll.

Personligen var det roligaste 2018 att Frillesås BK tog steget upp i elitserien i bandy. Jag försökte själv spela som grabb, men var för dålig på att åka skridskor. Sedan dess har jag åtskilliga gånger varit på Sjöaremossen och på nära håll sett det slit som de bakom Frillesås BK genomför. Därför kom det faktiskt en tår i ögat vid 18-tiden den 24 februari i år när Tranås besegrades och FBK blev klart för elitserien. För en gångs skull fick den neutralitet som man ska ha som reporter ge vika. Hjärtat tog överhanden.

Tobias Sandblom