Så ska katterna skyddas

Hemlösa katter är fortfarande ett stort problem. Skräckexemplet finns i Kungsbacka kommun där en kattägare vanvårdat katter i två decennier. Polis och personal fick vid senaste tillslaget ha gasmasker för att kunna gå in i bostaden på grund av allt katturin. – Ingenting har hjälpt med den mannen, säger Carina Bengtsson på länsstyrelsen. Men ett nytt projekt tycks ha gett visst resultat. Budskapet: kastrera och ID-märk din misse.

Carina Bengtsson berättar att länsstyrelsen tidigare i år avslutade ett kattprojekt. Det hette ”Ett hem för varje katt” och pågick mellan januari och april. Länsstyrelsen har samarbetat med föreningen Djurskyddet norra Halland.

– Projektet har gått ut på att höja kattägarnas kompetens. Vi vill att man i högre grad ID-märker och kastrerar sin katt så att det inte blir så många oönskade katter. Just oönskade katter är ett av de största problemet vi har när det gäller djurskydd, säger Carina Bengtsson, djurskyddshandläggare på länsstyrelsen i Halland.

Det finns i hela landet, men föreningen i Kungsbacka har varit extra aktiv när det gäller bekymret om katter som ingen vill ta hand om.

– Det är ett väldigt stort problem att man har en huskatt som man släpper ut. Om det är en hane så kanske han parar sig med en hona som går ute. Då finns det ingen som tar hand om kattungarna. Dessa saknar tillsyn, foder och vatten. Ju fler katter man har ute desto större blir problemet.

Enligt Carina Bengtsson är det ett ganska vanlig inställning att katter inte behöver någon större omvårdnad utan klarar sig själva för det mesta. Det är en missuppfattning.

– Det finns ett stort kunskapsbehov vad gäller katters behov av omvårdnad. En katt ska ha möjlighet att komma in till en uppvärmd plats. Sedan är katterna ute mycket ändå på nätterna eftersom de är nattaktiva. Man ska se till att katten är frisk genom att titta så att den är pigg och inte har sår eller skador. Man ska gå igenom kattens klor, tänder, ögon, öron och päls. Dessutom ska man se till att katten har vatten, och att utrymmena är okej. Det ska ske varje dag, säger Carina Bengtsson.

På en ort i Kungsbackas västra delar finns ett stort bekymmer. Där har en man härbärgerat hundratals katter genom åren, så gott som samtliga är misskötta. Senast för ett år sedan omhändertogs katter hos mannen. Luttrade poliser konstaterade att det var ”det jäkligaste” de sett. Personalen tvingades gå in med gasmasker eftersom ammoniakhalten efter katternas urin var så hög.

– Där gör vi återkommande kontroller. Men där har vi meddelat ett djurförbud och omhändertagit hans katter många gånger enligt djurskyddslagen eftersom ingenting annat har hjälpt. Vi ser det som utsiktslöst och har gett upp möjligheterna att påverka den kattägaren, säger Carina Bengtsson.

Problemen hos den mannen har pågått i omkring 20 år. Nästan varje gång dyker det upp nya katter. Mannen har trotsat djurförbudet tidigare.

– Vi kan inte finnas på plats hela tiden. Det är lite väderberoende. Ibland kanske det inte finns någon katt när vi kommer dit, ibland kan det finnas många katter. Det vi kan göra är att åtalsanmäla, sedan blir det en rättslig process. Vi är alltid förberedda på att han kan ha skaffat nya katter när vi kommer dit.

Polisen var på plats senast 2017 då ytterligare djur fick omhändertas. Han dömdes då även för djurplågeri. Polisen och personal från länsstyrelsen fick ha skyddsmask på sig eftersom ammoniakhalten var farligt hög på grund av katternas urin. Rutinerade poliser sa att ”Det var det värsta jag sett” vid tillslaget mot mannen.

Djurskyddet Norra Halland är en ideell förening som tar hand om skadade djur. Framförallt handlar det om katter eftersom det är det vanligaste djuret att fara illa. De drog igång projektet ”Ett hem för varje katt”, ett försöka att jobba förebyggande mot problematiken med hemlösa katter.

– Tidigare har vi bara släckt bränder. Vi vill börja i andra änden istället. Lite slarvigt kallas de för vildkatter, men det handlar om förvildade katter. I Sverige har vi inga vildkatter, de finns bara i USA. De förvildade katterna i Sverige är egentligen tamkatter, som inte haft så mycket kontakt med människor. Det är en viktig skillnad. Folk tror att de klarar sig eftersom de är i det fria, men det är som att en labrador kommer vilse, säger Marlene Sandblom, vice ordförande i Djurskyddet Norra Halland.

De förvildade katterna är dåliga på att jaga. De brukar klara sig i ungefär två år, sedan svälter de ihjäl ofta med sjukdomar som maskangrepp.

– Det största problemet, och det som vi framförallt vill trycka på, är att man ska kastrera sin katt och ID-märka den. Om alla skulle göra det, så hade vi inte haft det är bekymret, säger Marlene Sandblom.

Varje år tar Djurskyddet emot runt 120 katter. Det handlar bland annat om sådana som folk flyttar ifrån och som då helt saknar bostad.

– Folk ringer och tipsar oss. I första hand vill vi då att de som hittat katten gör så mycket själva genom att annonsera. Det är ju inte säkert att katten saknar ett hem. Om vi inte hittar något efter att ha lagt ut på nätet och polisanmält, då får den komma till ett jourhem. Vi själva som förening har inget katthem. Det är också viktigt poängtera, att misstänker man vanvård så ska man ringa länsstyrelsen.

Djurskyddet Norra Halland består av helt ideella krafter. Med hjälp av att pussla ihop scheman, går det att få styrsel på verksamheten. Men de utbildar allmänheten så att folk gör så mycket som möjligt själva.

– Problemet med hemlösa katter är större under sommaren. De börjar löpa i mars, så den stora boomen kommer runt maj. Man ser dem inte lika mycket under vintern, men det innebär inte att de inte finns, säger Marlene Sandblom.

Hur många jourhem har ni?

– På gott och ont blir vi av med dem för oftast adopterar de katterna de tar hand om. Men vi har ganska många jourhem även om vi alltid behöver fler. Och vi behöver alla sorters hem, barnfamiljer, folk med vuxna barn eller äldre. Det spelar ingen roll.

Det finns dock vissa ljusglimtar när det gäller arbetet med herrelösa katter. Marlene Sandblom tycker sig se att allt fler väljer att ID-märka sin katt. Dessutom har länsstyrelsen inte behövt rycka ut lika många gånger i år för att omhänderta djur som man gjort tidigare år, även om statistiken för 2018 än så länge inte är helt sammanställd.

Tobias Sandblom

0300-68 18 61

tobias.sandblom@kungsbackaposten.se

Billigare för hanar

Att kastrera en katt kostar lite olika.

För hanar: 700 kronor (görs på en kvart).

För honor: 1200 kronor (lite större ingrepp).

ID-märkning med chip: cirka 350 kronor.

Minskning 2018

Antalet gånger som länsstyrelsen Halland behövt rycka ut för att omhänderta djur:

2014: 28.

2015: 33.

2016: 34.

2017: 32.

2018: inte sammanställt, men en minskning.