Lokalpolischefen Anders Wiss vill helst ha både trygghetsvärdar och övervakningskameror. "Men kommunen måste skaffa känselspröt ut i samhället, de kan inte bara förlita sig på oss", säger han om trygghetsdebatten runt Resecentrum.

Så många brott begås på Resecentrum

Politikerna menar att otryggheten runt Resecentrum bara är upplevd. Polisens egna siffror att de fick 151 larm till platsen förra året. Under 2017 anmäldes 92 brott, bland annat 14 våldsbrott, 32 tillgreppsbrott och en fullbordad grov våldtäkt. Nu talas om kameror eller väktare för att göra Resecentrum tryggare.

Statistiken över brottsligheten har specialkörts av polisen i Kungsbacka inför en ansökan om att få kameraövervaka stationen. Körningen gäller anmälningar inom ett högst begränsat område, en knapp kvadratkilometer mellan Storgatan och Järnvägsgatan. I princip handlar det om stationen, Resecentrum och den gångtunnel som förbinder östra och västra sidan under spåren. Siffrorna anger 2017, men har inte med decembermånaden. Och det är en diger läsning.

Under förra året anmäldes 19 narkotikabrott, åtta fall av misshandel, i några fall med brottsoffer under 18 år som misshandlats av okända gärningsmän.

En anmälan handlar om en fullbordad grov våldtäkt utomhus, det finns minst ett sexuellt ofredande anmält och dessutom ett vapenbrott.

Dessutom mängder av annan brottslighet, där cykelstölder, skadegörelse, olaga hot och stöld är några av brottsrubriceringarna. Totalt är antalet anmälda brott 92 stycken. Hur stort mörkertalet är vet ingen. Till det kan läggas att ordningsmakten också larmats om tre självmordsförsök under samma tid

Anders Wiss, polischef i Kungsbacka, medger att det är många brott i sammanställningen.

– Men det måste också ses i ett sammanhang. Jämfört med övriga innerstan eller Hede Fashion så är detta låga tal. Men det sker brott på Resecentrum, det är inget snack om det. Men kanske inte nog för att folk ska känna otrygghet i den omfattningen de gör, säger han.

För just stationen med Resecentrum återkommer ständigt när kommunen ställer frågor om otrygghet och rädsla för att bli utsatt för brott. I den senaste så kallade medborgardialogen uppgav varannan svarande att det fanns områden de upplevde som otrygga. Och stationen med tillhörande Badhusparken var det område som oftast pekades ut, i synnerhet nattetid. Fler synliga poliser som patrullerade var också det vanligaste svaret på hur Kungsbackas invånare ville öka tryggheten.

Att stationsområdet uppfattas så otryggt, av så många, förbryllar.

– Varför det är så har vi inte riktigt klart för oss, men det är mycket folk i omlopp runt stationen, mycket ungdomar och ungdomsgäng och vi vet att där förekommer narkotikaförsäljning. Själva platsen upplevs otrygg och ser man ingen polis, väktare eller någon i gul väst som tillhör platsen så förstärks den känslan. Vi förordar ju trygghetsvärdar, någon man kan prata med, eller för den delen ropa på efter hjälp, det hade varit fantastiskt om det fanns. Men ser man ingen sådan person så uppfattar man det otryggt, och många måste ju passera Resecentrum när man åker kollektivt, säger Anders Wiss.

Politiker talar ofta om att polisen inte har resurser att bevaka Resecentrum, är inte det att kapitulera?

– Men så är det. Vi har inte resurser att stå standby, bara för att skapa trygghet. Vi måste prioritera 112-larm, i synnerhet under helger. Visst åker patrullen till Resecentrum när de landar efter larm, men vi har inte resurser att bara stå på platsen för att skapa trygghet, tyvärr. Det är därför vi förordar trygghetsvärdar, säger Anders Wiss.

Kommunens styrande menar att det räcker med kameror, att det blir tryggare då?

– Kameraövervakning och trygghetsvärdar fyller olika funktioner. Kameror skapar inte trygghet, men de skrämmer bort brottslingar, de vill inte bli filmade. Och kameror hjälper oss lösa brott, när vi tittar i efterhand. Men de höjer inte den upplevda tryggheten, kamerorna glöms bort efter en tid. Trygghetsvärdar är ju en människa, någon att prata med, helst skulle vi från polisens sida vilja ha både och, säger Anders Wiss.

Han har följt den politiska debatten kring vad som bäst ökar tryggheten – kameror eller trygghetsvärdar.

– Om jag ska vara lite kritisk, så tycker jag att kommunen förlitar sig lite för mycket på oss i polisen. Kommunen måste själv skaffa sig känselspröt ut i samhället, hur det faktiskt ser ut därute, utan att alltid fråga oss, säger Anders Wiss.

Liberalerna anklagades för att sälja valfläsk när de tidigare i år ville införa kommunala trygghetsvakter på Resecentrum under helgnätterna. Men en majoritet i kommunledningen sade nej. Kostnaderna, cirka 400 000 om året, var för höga, i alla fall efter att trafikbolagen Hallandstrafiken och Västtrafik tackat nej till att vara med och betala. I stället vill övriga allianspartier, med M i spetsen, satsa på att sätta upp övervakningskameror. Bland annat motiverat av att antalet anmälda brott i området minskar.

–  Upplevelsen är att det är otryggt, men statistiken säger nåt annat. Jag har själv varit ute på stan och frågat väljare var de tycker det är tryggt respektive otryggt. Ofta har de svarat att de läst i tidningen att det är otryggt runt Resecentrum, förklarade kommunstyrelsens ordförande Hans Forsberg i Kungsbacka-Posten för två veckor sedan.

Enligt honom ska ett förslag om kameraövervakning av både Resecentrum och Hede station läggas fram för beslut redan under våren. Kostnaderna för de installationerna beräknas i dagsläget ligga på cirka 1,5 miljoner. Men driftskostnaden hamnar därefter på 10-15 000 kronor om året.

När Kungsbacka-Posten konfronterar Forsberg med polisens anmälningar på Resecentrum under 2017 backar han en aning.

– Alltså, det låter ju mycket när du lägger fram det så här. Vi har ju bara kunnat gå på tjänstemännens samlade bedömning av tryggheten i området, och den har de ju jobbat fram tillsammans med Västtrafik och Hallandstrafiken. Man tycker ju att de borde haft koll på detta. Men frågan är om väktare hade kunnat förhindra de här brotten, funderar Hans Forsberg, och tillägger att ”inga beslut är huggna i sten ännu”.

Liberala kommunalrådet Ulrika Landergren, som driver frågan om kommunala trygghetsvärdar, vill göra tryggheten till en valfråga.

– Absolut. Den bild vi politiker fått är ju att det finns platser som bara uppfattas som otrygga, den bild polisens siffror visar är ju en helt annan, det är ju verkligheten, säger hon.

Om bara ett par veckor ska frågan om trygghetsvärdar eller övervakningskameror upp i kommunstyrelsen.

– Jag menar att vi behöver både övervakningskameror och någon form av väktare eller trygghetsvärdar. Jag har varit på tillräckligt många möten om trygghet för att veta att detta är höga siffror som redovisas här, säger Ulrika Landergren.

Västtrafik äger och driver Resecentrum och har redan idag en ansökan hos länsstyrelsen om att få kameraövervaka perrongerna med fyra heltäckande kameror. Polisen gör i sitt yttrande tummen upp: ”Polisens generella uppfattning är att övervakningskameror är en stor tillgång i utredningar om brott, både utifrån att visa vad som hänt, men särskilt för att kunna identifiera gärningspersoner. I det avseendet kan kamerans bilder vara avgörande många gånger för uppklarningen av brott”, skriver ordningsmakten, som dock inte yttrar sig över om kamerorna också ökar tryggheten.

Tyck till: Var i Kungsbacka känner du dig mest otrygg?

Mats H Ljungqvist

0300-519 83

mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se

Otryggast i stadskärnan

Varannan svarande i Medborgardialogen uppgav att det fanns otrygga platser i kommunen.

Resecentrum och Badhusparken var de områden som de flesta upplevde som otrygga miljöer.

Att utsättas för misshandel, överfall eller sexualbrott var det som oroade de flesta.

Oron var framför allt störst under kvällar och nätter.

”Fler poliser” och ”högre närvaro” var de vanligaste önskemålen för att minska otryggheten.

Källa: Kommunens Medborgardialog

Ny övervakningslag

En ny lag om kameraövervakning väntas träda i kraft i augusti. Den ska göra det enklare att få tillstånd för kameraövervakning och lägga tillsynen av att reglerna följs under Datainspektionen. Den nya övervakningslagen är i många stycken en anpassning till EU-lagstiftningen. Bland annat ska det bli enklare för polis och kommun att få tillstånd att övervaka platser där det finns problem med brottslighet och ordningsstörningar. Polismyndigheten och kommuner enklare och snabbare kunna söka och få tillstånd till kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten på offentliga platser. Det blir också lättare att få tillstånd till kamerabevakning på tåg och stationer och vid sjukhus.

Källa: Regeringskansliet

Relaterade artiklar
Fler artiklar