Så förlorade Kungsbacka 30 miljoner

När Kungsbackas avtal med Renova sades upp var det klirr i sopkassan. Sedan dess har resultatfonden gått spikrakt neråt, har passerat bottenvåningen och är nu i källaren. Plus 23 miljoner 2012 är sex år senare minus drygt sex miljoner kronor.Bland annat köptes en omlastningsstation för tio miljoner kronor. Den ska nu rivas.Vart har pengarna tagit vägen?

Frågan om sophämtning kom, något överraskande kanske, att bli en ideologisk fråga. Renova ägdes av elva medlemskommuner där Kungsbacka var en av dem. Företaget var dock sosse-stämplat, något som ogillades av de styrande i Kungsbacka.

Men då, 2012, hade Kungsbacka en av landets lägsta soptaxor. Samtidigt hade man lyckats bygga upp en resultatfond som man hade 23 miljoner kronor i.

Men året efter ville Moderaterna i Kungsbacka att kommunen skulle bryta sig loss från Renova efter att ha haft ett avtal som varat i 15 år. Partiet var ganska ensamt om att tycka så till en början och debatten var hård. Den avgjordes till slut med en rösts marginal till Moderaternas sida.

En av dem som kämpade emot var Socialdemokraternas Johan Tolinsson, som då satt i nämnden för teknik.

– Vi som en av kommunerna i GR (Göteborgsregionen) hade varit med att investera pengar i Renova, ett väl fungerande företag då som nu. Vi har investerat i ett bolag som vi ansåg vara bra. Bland annat pumpade vi in pengar i förbränningsanläggningen. Det var många miljoner som vi hade haft nytta av sen. Moderaterna pratade om EU-lagstiftningen och att man ville vara på den säkra sidan, men det kändes luddigt. Det fanns ett annat motiv, säger Tolinsson.

Men istället för Renova, blev det Ragn-Sells som fick ta över driften. Det innebar bland annat att istället för att bränna soporna på anläggningen i Sävenäs, tvingades Kungsbackas avfall att köras till Skåne och till Halmstad. Enligt uppgifter till Kungsbacka-Posten har det inneburit stora kostnader för Kungsbacka.

– Det tyckte vi alla var märkligt och fel. Allt kunde inte brännas i Halmstad utan det som var extra farligt fick köras till Skåne. Kungsbacka har ju en vision om hållbarhet och att man ska tänka på miljön. Det här får ju rakt motsatt verkan, säger Johan Tolinsson.

Som en av delägarna i Renova hade Kungsbacka aktieposter i företaget. 2013, när Kungsbacka drog sig ur, blödde företaget ekonomiskt och gjorde ett minus på 71 miljoner kronor. Kommunen hade 1,5 procent av aktierna och fick för det sammanlagt tre miljoner kronor av de andra kommunerna.

Men sedan dess har ekonomin gått spikrakt uppåt. Redan året efter innebar det ett plus på 21 miljoner och 2017 en vinst på hela 94 miljoner kronor. En vinst som Kungsbacka aldrig fick vara med på.

– Det som man bör ställa sig undrande till är, blev det verkligen som man hade tänkt sig? säger Tolinsson.

Pengarna i resultatfonden har försvunnit helt. Från ett överskott på 23 miljoner kronor till ett minus på sex miljoner kronor. Det har resulterat i flera kraftiga höjningar av soptaxan, som en gång var en av Sveriges lägsta. Inför 2018 höjdes avgifterna för invånarna på hela 20 procent.

– Vi kunde också se att man på sikt var tvungna att höja taxan, men inte så drastiskt. Vi hade kunnat göra en mjukare höjning. För min del, eller vår del, så tror jag att det här var en helt ideologisk fråga, säger Johan Tolinsson.

Inte nog med att Kungsbacka fick köra sina sopor många mil längre, kommunen köpte även den fallfärdiga omlastningsstationen på Klovsten. Priset: 10,4 miljoner kronor. Fastigheten förvärvades i samband med att avtalet med Renova sades upp.

Men nu, fem år senare, måste omlastningsstationen rivas.

– Omlastningsstationen var vi tvungna att ha. Det var därför vi köpte den av Renova och den ägs nu av serviceförvaltningen och hyrs av avdelningen ”Avfall och återvinning”. Men nu ska den omlokaliseras eftersom den ligger fel när det nya området i Klovsten ska utformas. Den är gammal och ytan är för liten för framtida behov. Vi kommer framöver att ha ett nytt insamlingssystem som kräver mer plats, säger Lennart Torgerson, chef för renhållning i Kungsbacka kommun.

Hur har resultatfonden kunnat gå så dåligt?

– Man får inte ha så mycket pengar som vi hade i fonden. De ska betalas tillbaka till renhållningskollektivet, det vill säga invånarna och det är det vi har gjort.

Men hur har det kunnat bli minus sex miljoner kronor?

– Verksamheten har gått minus länge. Den har många kostnader. Dessutom har vi förändrat och förbättrat kvaliteten på återvinningscentralerna, säger Lennart Torgerson.

Borde Kungsbacka ha stannat kvar i Renova?

– Det kan jag inte uttala mig om.

Kajsa Lager är affärsområdeschef på Renova. Hon säger att bolaget såg det som tråkigt att Kungsbacka valde att lämna samarbetet.

Har det gjorts några förfrågningar från Kungsbacka att återinträda i Renova?

– Inte som jag känner till, men Renovas styrelse har en uttalad målsättning att alla 13 kommuner som ingår i GR (Göteborgsregionens samverkansorganisation) ska ha möjlighet att vara delägare, vilket innebär att Lilla Edet, Alingsås och Kungsbacka kan ansöka om delägarskap. En eventuell ansökan måste godkännas av de befintliga ägarna i enlighet med gällande aktieägaravtal, säger Kajsa Lager.

Renova har vänt ett minus i bokslutet till att flera år i rad ha gått många miljoner plus.

Skulle Kungsbacka fått ta del av vinsten om man stannat kvar i Renova?

– Det är en ägarfråga hur ägarna vill hantera vinsten i Renova, svarar Kajsa Lager.

Hans Forsberg (M), kommunstyrelsens ordförande, menar att man inte får blanda ihop ökade soptaxor med att man drog sig ur Renova. Utbrytningen berodde, enligt honom på många olika faktorer.

– Det var ett monopol tidigare där Renova kunde sätta vilka priser de ville i stort sett. När vi bröt oss ur, blev Renova tvungna att anpassa sig till marknadspriserna, säger Forsberg.

Så du menar att detta har blivit billigare för Kungsbackas skattebetalare?

– Då var det billigare, till en början, när vi gick ur samarbetet. Monopol är aldrig bra. Nu tror jag det är Renova som bränner våra sopor igen eftersom de är billigast.

Hur har det kunnat gå så illa med renhållningsfonden?

– Det ska man alltså inte blanda ihop med Renova-avtalet. Tekniska nämnden såg för några år sedan att man hade för mycket pengar i fonden och beslöt då att betala tillbaka dessa till renhållningskollektivet genom att subventionera renhållningen, säger Hans Forsberg.

Men hur har det kunnat bli ett minus på drygt sex miljoner?

– Tidigare täckte man det underskott som blev med pengarna i kassan, nu är de slut. Det är många faktorer som spelar in i det. Nu måste vi komma i fas igen. Därför har vi fått höja taxan igen, men det kan mycket väl bli så att vi kan sänka renhållningsavgifterna i framtiden.

Tobias Sandblom

0300-68 18 61

tobias.sandblom@kungsbackaposten.se

Utbrytningen i siffror

Kungsbacka kommun fick tre miljoner kronor när de bröt avtalet i slutet av 2013.

Samtidigt tvingades de köpa omlastningsstationen på Klovsten för 10,4 miljoner kronor. Samma station måste nu rivas och en ny ska byggas. Vad en ny omlastningsstation kostar är inte klart.

Höjning med 20 procent

Resultatfonden för renhållningskollektivet hade 2013 ett plus på 23 miljoner kronor. Nu visar den på ett minus på sex miljoner kronor, drygt. Kommunen vidtar nu åtgärder för att få den i balans. I år höjdes taxan med 20 procent. 2019 väntar en höjning med tio procent.