Nya utredningar ska lösa trängseln på vägnätet

Både E6 och 158:an slår snart i taket när det gäller att svälja trafikanter på väg till och från Kungsbacka och Varberg. En studie jobbar just nu med förslag på lösningar men frågan är vem som ska betala – kommunen eller Trafikverket?

Trafiken på E6 ökar ständigt. På senare år har det börjat skapas trafikfarliga situationer kring avfarterna, när bilpendlare köar upp på väg hem. Avfarterna räcker inte till i längd, så bilar som vill av köar upp ut på E6:ans vägren. Problemet är välkänt i stadshuset. Kommunstyrelsens ordförande, Hans Forsberg (M), väntar i höst besked från Trafikverket.

De håller på med en så kallad åtgärdsvalsstudie, som ska ta fram förslag på framtida lösningar av trafikpropparna.

– Det var vi tillsammans med Varberg som föreslog utredningen. Den bygger på prognoser om utvecklingen i kommunerna, fram till 2040, dels från SCB och dels vad kommunerna själva tror. Summan är att E6 blir full och 158:an ännu fullare, säger Forsberg, som själv upplever problemet.

– Vi har länge påtalat riskerna med detta, men det är Trafikverkets vägar, det är de som måste ta ansvaret, säger han.

Men allt började egentligen 2009. Handelsjätten Biltema köpte då en mark öster om E6 och precis norr om Onsala-avfarten. Etableringen var en fjäder i hatten för kommunen, som länge kritiserats för att vara njugg mot företagare som ville flytta hit. Men några år senare, när planprogrammet för bygget skulle godkännas, satte sig Trafikverket på tvären.

Nya avfarter

Kungsbackas hårda bostadsbyggande innebar en ständigt ökande trafik på E6:an. Skulle Biltemas kunder dessutom ut och in på motorvägen blev det för många bilar. Risken att köerna längs avfarterna skulle växa ut på motorvägen bedömdes som allt för stora om inte avfarterna förlängdes och en ny cirkulationsplats byggdes, så att alla fick plats. Trafikverket påpekade nyktert att kommunen redan släppt fram 1 100 nya bostäder i Kolla Parkstad, med hundratals nya bilpendlare som följd. Kommunen duckade och menade att E6 är en statlig väg och statens ansvar. Eller Biltemas.

Biltema rasade och företagets etableringsansvariga talade om att det var ”första gången någon krävt att de skulle betala för infrastruktur de själva inte har nytta av” och menade att kommunen också hade ett ansvar för trafiken. Sedan 2014 ligger den så kallade Biltema-tomten för fäfot.

Men köbildningen på avfarterna fortsätter. Värst drabbat är Särö-motet och Onsalaavfarten, där det med tiden uppstått en kutym bland bilisterna att krypa ända ut i vägrenen för att undvika kökrocker under eftermiddagarna. Fenomenet är omtalat i Onsala – och extremt trafikfarligt.

Utredning med insyn

Under 2015 beslutade kommunen och Trafikverket att tillsammans göra en studie av trafiken och trafikflödena bland annat när det gällde på- och avfarterna. För att ingen skulle bli sittande med Svarte Petter delades kostnaderna mellan parterna och bägge hade lika stor insyn i arbetet. Rapporten, som konstaterade att köproblemen var omfattande och riskerade att bli än värre i framtiden, drogs för Kungsbackas politiker. Och?

– Just nu i dagsläget ligger detta nog ganska stendött, i väntan på åtgärdsvalsstudien, säger Lars Björkman, tidigare trafikchef och numera trafiksamordnare på teknikförvaltningen i Kungsbacka.

Han har varit med under hela striden kring vem som ska stå för fiolerna när det gäller trafikökningen och platsbrist.

– Vi har hela tiden sagt att detta är befintlig väg, och den är Trafikverkets. Då får de ta kostnaden, säger Lars Björkman.

Staten betalar vägen

Den uppfattningen har Kungsbackas politiker hårdnackat hållit fast vid, trots att kommunens 1 100 nya bostäder i Kolla Parkstad fyllt på flödena av bilar i pendelstråket.

– Trafikverket sade ja till planprogrammet i Kolla, men när Biltema kom var det de som fick ta smällen. Trafikverket sade nej till mer trafik. Nu bygger vi ut kvarteret Aranäs, och den trafiken vill vi inte ha genom stan så den kommer ju också ut på E6 så småningom. Men hittills har vi inte hört något om detta från Trafikverkets sida, säger Lars Björkman.

Kungsbackas behov

I Trafikverkets studie deltar representanter från alla kommunerna mellan Varberg och Göteborg. För Kungsbackas del är Agneta Nordström den som sitter med i arbetet. Hon är kommunens infrastrukturspecialist och har som jobb att blicka långt framåt.

– Min roll är att hålla fram de behov vi har som växande kommun, och peka på de brister och problem vi ser. Framför allt handlar det om kapacitets- och trafiksäkerhetsproblem på Onsala- och Särömoten, säger hon.

Nordström förklarar att åtgärdsvalsstudien är ett första steg, och att många aktörer är inblandade och alla ska säga sitt.

– Vi ska tillsammans komma fram till ett mål, när vi är överens om målet så kan vi börja diskutera den bästa lösningen för att nå dit. Min roll är att hitta den bästa lösningen för våra behov här i Kungsbacka, säger hon.

Kan Trafikverket inte bara säga att Kungsbacka kommun får lösa detta, det är kommunen som bygger så mycket att E6 inte räcker till?

– Det kan de väl säga, men Trafikverket är också en samhällsutvecklare, de ska stötta utvecklingen. Och att bygga många bostäder är att utveckla samhället, säger Nordström som påminner om att när det väl vaskats fram ett förslag till lösning så gäller det att skaffa fram pengarna.

– Och när det gäller pengar från statens stora plånbok så slåss vi med hela landet i den nationella satsningar. Nästa stora trafikplan beslutas om fyra år. Det kan gå fortare, om det visar sig att Trafikverket har en trafiksäkerhetspott eller liknande som skulle kunna finansiera arbetet, men det vet vi inget om i nuläget, konstaterar Agneta Nordström.

Frågan om medfinansiering dyker ofta upp. Har du mandat att lova pengar för att bygga bort bristerna?

– Vi som kommun kan inte gå in och bygga på statliga vägar, men skulle frågan om medfinansiering komma upp så skulle jag så klart direkt ta med mig den till politikerna, säger Nordström.

Studeras närmare

Malin Lindh, som är Trafikverkets projektsamordnare, hymlar inte med att trafikproblemen på avfarterna är svåra.

– Vi har självfallet konstaterat det på egen hand, men vi har också fått påpekanden från kommunen och regionen om detta. Vi hoppas att under hösten kunna gå vidare och göra mer detaljerade studier av hur och varför de här problemen uppstår, säger hon.

Det arbetet kan handla om allt från simuleringar i datorer, till kabelmätningar av trafiken eller till och med drönarspaning på trafikmönstren.

– Studien ska ligga klar under 2020. Då ska vi ha ett brett spann förslag till lösningar, från mindre till större. Sedan får vi se vilka förslag till åtgärder vi landar i och hur de ska betalas. Det kan finnas olika potter, bara vi vet vilka åtgärder som ska finansieras, säger Malin Lindh.

Kan det gå fortare om kommunen är med och betalar?

– Om det är så att kommunen anses ha stor nytta av satsningarna så brukar det förutsätta en medfinansiering, det är så vi jobbar, säger Malin Lindh.

På senare år har det blivit allt vanligare att staten kräver kommunal medfinansiering för stora infrastruktursatsningar. Det kanske mest kända exemplet är Västsvenska paketet och Västlänken i Göteborg. Hans Forsberg, kommunstyrelsens ordförande, är medveten om att kommunen skulle kunna köpa sig fri.

– Det är det som är frågan. När arbetet är klart kommer detta säkert sluta med en förhandling, då får vi ta ställning till det då. Men min grundläggande inställning är att E6 är ett statligt ansvar, eller regionalt, inte att kommunerna ska betala utbyggnaden. Vårt syfte är att få med de här satsningarna i den nationella planen, som betalas av staten, säger han.

Mats H Ljungqvist

0300-519 83 mats.h.ljungqvist

@kungsbackaposten.se