Näthat slår hårdast mot kvinnliga politiker

Totalförsvarets forskningsinstitut har gått igenom 41 000 artiklar och 4,8 miljoner kommentarer och inlägg på högerpopulistiska nätsajter. Slutsatsen? Att framför allt kvinnliga politiker är mer utsatta för näthat.

Rapporten handlar om hat och hot mot kommunalpolitiker och har beställts av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De har låtit forskare på Totalförsvarets Forskningsinstitut göra en analys av hat och hot mot förtroendevalda i digitala miljöer. De gick igenom nästan fem miljoner kommentarer i kommentarsfälten på bland annat Flashback, men också Avpixlat, Samhällsnytt och andra sajter långt ut på den politiska högerkanten.

Och det forskarna fann var att kvinnliga politiker var de som utsattes hårdast när hatstormarna drog igång. De utsattes också oftare för mer personliga kränkningar, ofta med sexistisk innebörd, och gavs tillmälen som ”batikhäxa”, ”luder” eller ännu grövre uttryck.

Slutsatserna i studien är bland annat att cirka 20 procent av kommentarerna i digitala miljöer på forskarspråk innehåller någon form av hot, hat eller kränkningar. När det gällde kvinnliga folkvalda var det vanligare att de utsattes för ren sexism i kommentarsfälten, något som inte lika ofta drabbade deras manliga kollegor. Men forskarna fann också något annat – hatflödet i kommentarsfälten var som mest intensivt under ungefär två dygn efter att en artikel om en politiker publicerats. Därefter mattades flödet av dramatiskt. Redan efter två dagar hade 94 procent av kommentarerna skrivits och antalet inlägg dämpades radikalt.

– Det finns redan ett antal studier från BRÅ, men de fokuserar mer på hur folkvalda upplever hat och hot. Men då har det handlat om upplevelser, tanken med denna studien var att FOI skulle ta reda på hur det faktiskt ser ut i de digitala miljöerna. Och flyktingfrågan och integrationen är de frågorna som polariserar mest, därför valde vi att studera just hur den hanteras, säger Lena Langlet, som är en av de projektansvariga för studien på SKL.

Men var inte detta något ni redan visste?

– Frågan var om vi kan se att verkligheten är som de folkvalda säger att de upplever den. Och svaret är ja, det kan vi. Men att det fanns ett så grovt hat var nytt för oss. I alla fall jag hade inte trott att hatet var så tydligt, säger Lena Langlet.

Så vad händer nu?

– Vi ska diskutera med SKL:s politiska ledning vad som behöver göras för att stödja politiker och folkvalda som utsätts för detta. Ett sätt kan vara att titta på vad som ryms inom hatbrottslagen och om den behöver skärpas. Och det behövs en bred diskussion med andra samhällsaktörer – hur beter vi oss i de digitala miljöerna?

Om ingenting görs – vad händer då?

– Detta är en jättefara för demokratin. Om unga eller kvinnor eller personer av annan härkomst väljer att lämna politiken för att de utsätts för hat och hot så får vi inte de politiker som vi behöver. Och det är en fara för hela samhället, säger Lena Langlet.

Liberalernas kommunalråd Ulrika Landergren är den av Kungsbackapolitikerna som har särskilt ansvar för integration och flyktingmottagning. Ett uppdrag som inte sällan gjort henne till måltavla för personangrepp och hot i olika rasistiska forum på nätet.

– Men det har ofta handlat om extremister som delat ut flygblad, eller mer obskyra sajter på nätet. Jag har inte varit utsatt för de där riktiga Facebook-dreven som drabbat andra. Men jag har också lärt mig att inte gå in och titta vad som skrivs om mig på vissa sajter, det för andra göra. Om man själv läser allt hat och alla hot, då orkar man inte till slut, det är då den där rädslan kan komma, säger Landergren.

Att politiker skräms till tystnad, eller undviker att ta vissa beslut för att inte utsättas för hat är en av de konsekvenser som forskarna varnar i den stora Hat och Hot-granskningen. ”Den retorik som används kan också skapa en situation som börjar med förakt för politiker och i värsta fall slutar med att vi inte ser politiker som vanliga människor utan som objekt som är berättigade att hatas och hotas”, skriver utredarna.

SKL har i tidigare granskningar slagit fast att många folkvalda inte får det stöd de skulle behöva. Rent juridiskt så är ett förtroendeuppdrag som politiker inte en anställning. Det gör att Arbetsmiljölagen blir tandlös när det gäller att hantera hot och hat. Den kritiken har funnits i Kungsbacka också. Ulrika Landergren förklarar att hon fått hjälp av kommunens förvaltning, men att det var först efter att hon själv slagit larm.

– När jag har bett om stöd har jag fått det. Jag tror att viljan finns från kommunens sida, men jag tror att de har svårt att förstå den roll vi politiker jobbar i, säger Landergren.

När du säger att ‘kommunen har svårt att förstå’, då talar du om kommunledningskontoret, tjänstemannaorganisationen, och inte om de olika politiska partierna?

– Ja, jag menar tjänstemannasidan. Även om viljan finns så har tjänstemännen så oerhört mycket annat att prioritera och jobba med. Då blir det nog lätt så att de tänker att vi politiker får fixa detta själva, säger Ulrika Landergren.

Mats H Ljungqvist

0300-519 83 mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se