”Idrotten blir misshandlad av politikerna”

Senaste stora idrottshallen i Kungsbacka byggdes för 30 år sedan. Nu växer andelen klubbar som är trångbodda. Hanhals tvingas säga nej till nya spelare och hade lätt fyllt en ishall till.

– Idrotten i Kungsbacka blir misshandlad av politikerna, säger Niclas Högberg, tränare och kanslichef i Hanhals.

Första spadtaget och första simtaget är taget för det nya badhuset. Politikerna hivade gruset och simmaren Erik Persson sprattlade till i den temporära badbaljan.

Men idrottens behov av lokaler i Kungsbacka är långt ifrån mättat. Vi sitter med Niclas Högberg i Kungsbacka ishall.

– Detta är den senast byggda idrottsanläggningen i Kungsbacka och den är från 1989, alltså snart 30 år. Då kan man fundera över vad vi hade kunnat byggt. En ny fotbollsarena? Nej. Innebandyn är ju stor och var framgångsrik, en hall för dem? Nej. En bandyhall? Nej. Men en idrottshall för ett lag (Aranäs) som spelat i elitserien i flera år? Nej. Vi har inte presterat någonting på 30 år vad gäller idrotten i Kungsbacka.

Niclas Högberg tänker inte bara på ishockeyn. Som urinvånare är han uppenbart orolig över Kungsbackas utveckling.

– När ishallen byggdes hade Kungsbacka omkring 50 000 invånare. Nu har vi 85 000 invånare och har samma isytor. Sedan dess har ju kommunen vuxit enormt. Det har poppat upp förskolor överallt, men inte idrottsanläggningar i samma omsättning. Du kan kasta en pil i vilket väderstreck som helst så har man byggt där, säger Niclas Högberg.

Den första ishallen i Kungsbacka byggdes i slutet av 1960-talet. 20 år senare ansågs den vara för liten. Nu har det gått ytterligare 30 år, men isytorna har inte ökat trots att invånarantalet skjutit i höjden.

– Det är ju inte bara vi som har de här problemen. Konståkningen behöver också fler tider.

Högberg har följt debatten om Sjöaremossen. Han köper Kungsbackapolitikernas inställning till att arenan ligger utanför kommunen.

– Men samtidigt säger man till oss att vi ska söka tider utanför kommunen. Det går ju inte ihop med det man säger om Frillesås bandyklubb. Jag skulle vilja veta vad Kungsbacka står för. Vilken vision finns och vilken riktning vill man ta? Ska vi bara vara en sovstad och inte erbjuda våra invånare något?

Niclas Högberg drar en parallell till antalet förskolor som poppat upp under de 30 år som gått sedan den senaste ishallen byggdes.

– Om man ser på antalet förskolor som byggts upp så innebär det ju att det blir fler barn. Tar du då de barnen så blir det bilden av vad vi tränger in i ishallen idag.

Tyck till: Hur ser behovet av nya idrottsanläggningar ut?

Hanhals hockey har en mycket populär hockeyskola med omkring 150 deltagare. Den är högprioriterad och rubbas inte. Däremot tvingas klubben ställa spelare i kö.

– Vi får ta det politiska ansvaret och ta diskussionen med föräldrar när vi måste säga nej. Det ska ju inte vi behöva göra, det måste åligga politikerna. Men ändå ska vi sitta med kartan och se om en spelare tillhör Kungsbacka kommun eller Göteborgs stad. Det är fruktansvärt jobbigt att behöva gå i klinch med föräldrar som vill att deras son eller dotter ska spela med oss, men inte får plats på grund av brist på is. Nu är det fullt, säger Niclas Högberg.

I varje årskull är det omkring 40 barn, sen är det stopp. Då är isytorna maximerade och alla kan utföra övningar. Niclas Högberg säger att man utan vidare hade kunnat fylla ytterligare en ishall. I dagsläget får en del åldersgrupper träna tillsammans.

– Kommunen hade behövt en arenahall. Där hade man kunnat inrymma idrottshall, ishall och bandy. Jag är inte ute efter ett jättebygge som kostar lika mycket som badhuset. Man behöver inte så oerhört många sittplatser. Med ett lagom stor byggnad behöver det inte kosta hutlöst med pengar.

Högberg är mycket kritisk till politikernas agerande i frågan om idrottsytor.

– Vi inom idrotten i Kungsbacka har blivit totalt, jag säger totalt, misshandlade från politiskt håll. Ta Aranäs till exempel, ett fantastiskt flaggskepp för oss. Jag känner tillhörighet med dem. De jobbar med extremt små medel, men spelar i en hall från 1970-talet. När de gick upp första gången ville politikerna tränga in dem i den redan överbelamrade ishallen, säger Niclas Högberg.

Lite bitskt lägger han till:

– Det enda kommunen de senaste åren har åstadkommit här är en parkeringsautomat så att de ideella ledarna ska betala för att parkera. Och där är de grymt snabba på att hugga oss om vi stått för länge någon gång.

Hanhalsledaren vill inte ställa olika kostnader mot varandra. Det ser han som onödigt.

– Jag lever, verkar och bor i Kungsbacka. Jag vill givetvis inte vara utan kultur, vi har exempelvis två teatrar, men ingen arenahall. I Linköping, exempelvis, ska man bygga 13 nya hallar under nästa mandatperiod. Jag vill att mina barn ska ha valmöjligheter till vad de vill göra, oavsett vad det är. Men i Kungsbacka finns det inga möjligheter att välja eftersom politikerna inte satsat på idrotten. Konstgräs och en ny klubbstuga i Onsala kan man inte räkna med, det är vanligt underhåll, säger Högberg.

Han anser att föreningarna i Kungsbacka bör samverka mer för att skapa en enad front mot kommunen. Högberg menar att det skulle innefatta väldigt många människor om man samlade alla som är involverade i idrotten.

Ska ni starta ett parti?

– Det var där jag var. Ska vi behöva starta Idrottspartiet för att kunna bli hörda, eller ska vi kunna prata med våra politiker?

Niclas Högberg har varit ledare i 25 år och bland annat förbundskapten för damlandslaget i hockey. Inte någonstans är möjligheterna till idrott så dåliga som i Kungsbacka även om Sverige är i stort behov av ishallar.

– Vi har inte förstått vikten av idrotten här och det gör mig orolig. Jag är väldigt glad över att bo här, det är en trygg och fin kommun på alla sätt. När jag hör folk som flyttat hit blir jag faktiskt lite stolt. Men jag har funderat på varför idrotten är så undanskuffad och hittar inga bra argument, säger Niclas Högberg.

Rickard Eriksson, ordförande i Aranäs, ser hur handbollen i Kungsbacka blir frånåkt arenamässigt i ort efter ort. I Ystad byggdes nyligen ett badhus, liknande det i Kungsbacka, och en arenahall bredvid varandra.

– För oss handlar problemen om Aranäshallen om två saker. Det är träbänkar, trångt och inga försäljningsytor. Toaletterna är undermåliga. Folk vill ha utveckling och bekvämligheter, säger Rickard Eriksson.

Han ser framför sig att en arenahall byggs med plats för 2 500 åskådare. Det är samma siffra som Handbollsligan ställer som krav.

– Om Kungsbacka kommun sedan skulle behöva 4 000 sittplatser så köper vi givetvis det. Men för vår del räcker 2 500. Vi vill ha mycket folk och en bra stämning, det ska vara en upplevelse att gå på handboll. Det tryck vi har i Aranäshallen skulle vi inte ha i ishallen.

Rickard Eriksson menar att Kungsbacka ligger långt efter övriga Sverige när det gäller tätheten av hallar.

– Vi har än så länge inte nekat någon ungdom att börja spela handboll, vi vill inte ens ta dem orden i våra munnar. Men vi får tråckla oss fram. Halva gänget får träna i hallen och halva får löpträna utomhus ibland, säger Rickard Eriksson.

Förutom fler hallar centralt i Kungsbacka hoppas han att idrottshallarna på orterna utanför ska utvecklas ytterligare.

– När man bygger en ny skola bygger man oftast en gymnastiksal istället för en fullstor idrottshall. Det gör man eftersom skolan inte behöver mer. Men den kan ju inte nyttjas av idrottsföreningarna. Jag vet inte varför man gör så. Det är bara korkat.

Eriksson berättar att HK Aranäs ökar med 50 ungdomar per år i åldrarna 14-15 år.

Liberalerna har drivit på för en ny arenahall i Kungsbacka. Bengt Alderin (C), vice ordförande i fritidsnämnden, jobbar för samma sak.

– Nu har vi äntligen fått fart på simhallen. Dessutom behöver vi låna upp ytterligare en miljard för bostadsbyggande. Min förhoppning är att ett utomstående företag erbjuds mark och kan bygga en arenahall, säger Bengt Alderin.

Han menar att en sån kommer att komma.

– Den kommer, ingen tvekan om det. Jag tror den kommer att ligga i Voxlöv eller på Inlag. Men vi måste också bygga skolor och bostäder, det är en prekär situation.

När skulle arenahallen komma att byggas?

– Svårt att gissa, men jag skulle tro om fyra, fem år om det ska ske i kommunal regi. Det kan gå betydligt snabbare om en utomstående aktör bygger den vilket vi i Centern hoppas på. Men då måste vi övertyga moderaterna. De vill ibland ha både hängslen och livrem. En ny arenahall måste finansieras först, men jag vill att vi investerar oss in i framtiden, säger Alderin.

Han tycker att en ny arenahall kan ha en träningshall i botten och en idrottshall ovanpå, så tar man inte så mycket yta i anspråk.

– Ungdomarna i kommunen har en ohälsa. Det gäller att klubbarna kan få rum med de som vill hålla på med idrott.

Tycker du att Kungsbacka misshandlar idrotten?

– Nej. Vi har 170 föreningar där alla ska få hjälp. Men när det gäller en arenahall så måste den först finansieras, säger Bengt Alderin.

Kommunstyrelsens ordförande, Hans Forsberg (M), säger sig ha förståelse för det stora behöver av idrottsytor.

– Men satsningen på simhallen är den största vi haft någonsin. Dessutom kommer det att byggas ny idrottshall i Åsa och vi har även satsat i Onsala och i Lerkil. Vi har investeringar på över en miljard årligen framöver, då gäller det skola och bostäder. Vi kan inte göra allt på en gång, säger Hans Forsberg.

Borde ni ha tänkt på idrottsbehovet tidigare?

– Nja. Vi utvecklas ju hela tiden och blir fler.

Vad tror du på en utomstående aktör som bygger en arenahall?

– De brukar ju också skicka en räkning och den landar ju på vårt bord. Jag förstår frustrationen och att det finns ett behov.

Har ni för mycket hängslen och livrem?

– Det tycker jag inte. Att betala en massa räntor i framtiden tror jag inte gagnar någon, säger Hans Forsberg.

Tobias Sandblom

0300-68 18 61

tobias.sandblom@kungsbackaposten.se

Relaterade artiklar
Fler artiklar