Arkivfoto

Kungsbacka kan bli störst i Halland

Förra årets befolkningsökning i Kungsbacka var den största på 25 år. Och tillsammans med Varberg står Kungsbacka nu för mer än hälften av hela Hallands tillväxt. Men vad händer med Halland när maktbalansen mellan kommunerna ändras?

De senaste SCB-siffrorna slår fast att mer än hälften av befolkningstillväxten i region Halland sker i de två mest norra kommunerna. Kungsbacka är sedan många år draglokomotiv i Halland. Nu tar Varberg rygg på storebror. Med 54 procent av inflyttningen i norr skiftas maktbalansen i det lilla kustlänet, som annars har ett starkt fokus på Halmstad, som historiskt har varit huvudstad för både länsstyrelsen och sjukvården.

Förra årets tillväxt bekräftar också det många förutspått, att även Halland kommer att drabbas av en utveckling där storstadsregionerna drar till sig all växtkraft.

– Tyngdpunkten flyttar norrut, det är detta vi ser nu. Halmstad har nog kraft att dra runt sig själva, men för de mindre kommunerna kan det nog bli svårare, säger Hans Forsberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Kungsbacka.

Han är väl medveten om att det sedan många år lurar en nord-sydkonflikt i Hallands län. I synnerhet gäller det frågan om hur regionens politiker fördelar skattepengarna, som betalar allt från infrastruktur och kollektivtrafik till sjukvård och sjukhus. Det är ingen hemlighet att Halland står och faller med skatteintäkterna norrifrån. Samtidigt hörs numera allt oftare kritik mot att Hallands politiska ledning struntar i tillväxtkommunerna i norr. Det handlar till exempel om den stenhårda debatten kring fler tågstopp i Åsa, eller att Kungsbacka inte har kollektivtrafik till storstaden Göteborg på vardagnätter.

Får Kungsbacka vad vi betalar för?

– Det är lätt att starta ett krig när man pratar om detta. När det handlar om kollektivtrafiken tycker jag det. Sedan kan man ju alltid diskutera satsningarna på infrastruktur, där skulle man väl kunnat diskutera en annan fördelning. Vi har ju Onsalavägen som legat och blockerat, den tar ju en tredjedel av budgeten, säger Forsberg.

Vad han talar om är den budgetmiljard Halland fick att fördela på statliga vägsatsningar, där Onsalavägens prislapp på upp mot 400 miljoner äter upp en stor del av kakan.

Andra kritiker menar att sjukvården i Kungsbacka numera inte motsvarar kommunens storlek. Fortfarande finns till exempel ingen nattöppen närakut, en fråga som har stekhet bara får tiotalet år sedan. Kungsbackas invånare hänvisas till Varbergs sjukhus, som har närmaste fullstora akutmottagning.

– Jag talade med en man så sent som i veckan som tyckte att Kungsbacka borde ha ett eget stort sjukhus. När det gäller sjukvården, historiskt har det funnits utredningar som sagt att Halland kunde klara sig med ett sjukhus. I synnerhet idag, när allt mer sjukvård är så högt specialiserad, säger Forsberg.

Just sjukvården är annars Hallands paradgren. Regionens politiker slår sig gärna för bröstet och pekar på att vårdköer nästan försvunnit. Baksidan är att just Halland är den region som köper sig fria mest i Sverige. Hallänningar skickas för vård antingen till Sahlgrenska i Göteborg, eller till universitetssjukhuset i Lund och Malmö.

– Halland är den region i Sverige som använder mest sjukvård i andra län, säger Kent Johansson (C), regeringens särskilde utredare i den så kallade indelningskommittén som skulle rita nya, större och mer effektiva regioner i Sverige.

Halland slogs hårt för att slippa bli en del av Västra Götaland. Och lyckades. Indelningskommitténs arbete kritiserades hårt också från andra håll och några nya storlän lär det inte bli den här gången heller.

Men indelningskommittén fick också ett uppdrag att dela in landet i större regioner för de statliga myndigheterna. Och när det gäller dessa föreslår Kent Johanssons utredning att Halland ska slås ihop med – Västra Götaland.

– De flesta statliga myndigheterna har redan slagit ihop Halland som en del av Västra Götaland ändå, säger han.

Kent Johansson försäkrar att förslaget, som nu ska ut på remiss, inte är en smygändring och ett första steg att skapa storregioner där Halland slukas av storlänen i norr och söder. Men på sikt finns det krafter som vill se färre, och större, landsting. Det handlar framför allt om att koncentrera den mest avancerade sjukvården på samma ställen, där både resurser och personal kan vässas maximalt.

– Vi föreslår att om det ska göras en ny landstingsindelning i framtiden så ska det skrivas in en process där befolkningen i kommunerna ska få säga vad de tycker. Men det är riksdagen som avgör, säger han.

Det kan bli folkomröstningar om nya länsindelningar?

– Inte nödvändigtvis. De yngre får inte delta i folkomröstningar trots att frågan kan vara viktig för dem. Vi har nog tänkt mer på någon form av medborgardialog, säger Johansson.

Den urgamla nord-sydkonflikten i Halland måste ses i ett historiskt perspektiv. Under 60-talets tillväxtår var Halmstad en storstad i söder, Varberg en landsortsstad och Kungsbacka knappt mer än en stadskärna med ett sommarstugekluster i Onsala. Kärnkraftverket i Ringhals skulle bli startskottet för ett expanderande Varberg, ett centrum för teknik och fiskeindustri, med egen hamn och med en befolkning som snabbt skulle klättra över 100 000 invånare. Trodde man. Sjukhuset byggdes efter den prognosen, en gigantisk byggnad i rätlinjig 70-talsbetong, helt utan arkitekturglädje.

Tommy Rydfeldt, liberal regionpolitiker från Kungsbacka, har varit aktiv sedan slutet av 80-talet. Han menar att utvecklingen mot ett Halland som tippar över i norr lär fortsätta.

– Se bara på BB i Varberg, som nu är Hallands största. Men Hallands sjukhus neonatalavdelning ligger i Halmstad, för när man planerade var BB i Halmstad fortfarande större. Det intressanta nu blir att se hur den här tillväxten i norr påverkar hur regionen planerar och placerar vården i framtiden, säger han.

Så om 20-30 år, hur ser Halland ut då?

– Då tror jag att Kungsbacka och Varberg har fortsatt expandera. Och jag tror att Varberg kommer växa rejält när tågtunneln genom stan blir klar och Västlänken i Göteborg är färdig. I Varberg ska man bygga tusentals bostäder i Västerport på gamla hamnområdet. Då kan du bo i Varberg och ta tåget till jobb i Göteborg på 35 minuter. Som alltid är kommunikationerna nyckeln till var folk väljer att bo.

Och Kungsbacka?

– Kungsbacka kan mycket väl vara Hallands största kommun och tillsammans med Varberg ha hälften av Hallands befolkning. Jag brukar säga att då får länsresidenset flytta hit. I dag sitter landshövdingen på ett slott i Halmstad, men det är inga problem, vi har ett slott i Kungsbacka också, säger Tommy Rydfeldt.

Johan Trouvé, VD på Västsvenska handelskammaren, förklarar att de redan 1914 bestämde sig för att jobba med Västra Götaland, Kungsbacka och Varberg.

– De kommunerna, och jag skulle vilja lägga till Falkenberg där, har en naturlig tillhörighet till Göteborgsregionen. Det är dit man vänder näsan och har en arbetsmarknad och tillhörighet, säger han.

Handelskammaren menar att utvecklingen bara kommer att förstärkas.

– Om 30 år har Halland fullständigt tippat över i norr, i de tre nordliga kommunerna. Varberg kommer att ha exploderat med de stora bostadsprojekt som planeras, tillsammans med Kungsbacka som har en enorm tillväxt. Och Falkenberg kommer också att växa närmare till Göteborg, när alla de stora tågsatsningarna är klara, säger Johan Trouvé.

Vad händer då med Halland?

– Landskapet Halland kommer alltid att finnas kvar, med landskapsblomman och dialekten. Men i en framtid går det inte att ha regionala gränser som drogs upp av Axel Oxenstierna. De kommuner som kommer lyckas är de som drar nytta av närheten till storstadsregionerna.

Mats H Ljungqvist

0300-519 83

mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se

Befolkning Hallandskommunerna 1992

Falkenberg 38 285

Halmstad 81 084

Hylte 11 104

Kungsbacka 57 213

Laholm 23 021

Varberg 50 465

Befolkning Hallandskommunerna 2017

Falkenberg 44 195

Halmstad 99 752

Hylte 10 990

Kungsbacka 81 986

Laholm 25 147

Varberg 62 755

Vinnarläget Kungsbacka

Kungsbacka växte förra året med 1 544 personer, den största årliga befolkningsökningen sedan tidigt 90-tal. Av dessa är 1 172 personer ”inrikes inflyttade”, eller på ren svenska familjer som lämnar storstaden Göteborg för nytt boende i kommunen. Siffran hänger givetvis samman med den ökade byggtakten, från 500 till 800 nya bostäder om året. Värt att notera är att Hallands största kommun, Halmstad, förra året växte med 1 214 personer. Av dessa var 997 invandring från utlandet. Halmstad är också högskolestad, och en del av den årliga befolkningsökningen utgörs traditionellt av studenter.

Relaterade artiklar
Fler artiklar