Bara hundra meter bakom tekniska chefen Karl Lundgren ligger den punkt där reningsverkets vatten går ut i Kungsbackaån och vidare till havet. Det kan bli ett problem när kommunen nu vill öka kapaciteten på reningsverket.

Fyra lösningar för framtida reningsverk

För ett år sedan kom larmet om att reningsverket i Hammargård höll på att slå i taket och hotade hela utbyggnaden av Kungsbacka kommun. I dag finns fyra förslag klara som ska nästan fördubbla kapaciteten. Kostnaderna varierar, från 250 miljoner till nästan en en miljard.

Mats Bäckman, processtekniker på Hammargårds reningsverk, var den som från början upptäckte att kommunens största reningsverk var på väg att inte räcka till. Han läste i tidningen om Kungsbackas planer på att öka bostadsbyggandet och började fundera. Och räkna. Ganska snart kom han fram till att med den takten skulle tillståndet för att släppa ut renat avloppsvatten vara uppnått redan 2022.

Behöver öka

Miljötillståndet gäller att 52 000 så kallade personekvivalenter, inte mer, får rinna ut i Kungsbackafjorden efter rening på Hammargård. Personekvivalent ska läsas som ”avlopp och annat från ungefär en person”.

Bäckman mejlade sin chef på teknikförvaltningen, för att höra om ingen funderat på detta?

Sedan går historierna isär. Enligt en av dem gick Bäckmans chef omedelbart raka vägen till kommunalråden i kommunstyrelsens arbetsutskott, för att ställa exakt den frågan.

Utreddes snabbt

Efter det sjösattes snabbt en utredning. Vilka alternativ fanns att öka kapaciteten på reningsverket i Hammargård? Inte så enkelt som det kan låta – Kungsbackafjorden är både naturreservat, Natura 2000-område, och dessutom ansedd som redan hårt belastad av miljöföroreningar. För att ytterligare komplicera processen finns EU:s vattendirektiv som kan sätta nya gränser för vad som får göras och inte.

Nu, bara ett år senare, är konsultutredningen klar. Den listar sammanlagt fyra alternativ för att öka kapaciteten, från dagens 52 000 till 92 000 personer år 2050.

– Uppdraget var att titta på alternativen för nästan en fördubbling av dagens kapacitet i Hammargård. Det är det som nu har levererats, säger Karl Lundgren, chef på teknikförvaltningen i Kungsbacka.

Rör ut i havet

Ett alternativ är att öka på dagens Hammargård, med förbättrad rening, men att samtidigt bygga en utloppstub till havet. Tanken är att den ska leda det renade avloppsvattnet ända ut till någonstans vid Nidingen. Kostnaden ligger på 550 miljoner, minst.

Det andra alternativet är att bygga om Hammargård, och installera en helt ny reningsteknik, en membranbioreaktor, ofta förkortad MBR.

– Den ger en otroligt hög rening, och tar dessutom hand om mikroplaster och läkemedelsrester som blir kvar i avloppsvattnet. Det är en ny teknik, men den används redan i Stockholmsområdet, säger Karl Lundgren.

En kvarts miljard

I sammanhanget är investeringskostnaden relativt blygsam, en kvarts miljard. Men den supermoderna anläggningen blir dyrare att driva runt per år, eftersom membranbiorekatorn är relativt energikrävande.

I de två sista alternativen förslås helt enkelt ett helt nytt reningsverk. Ett förslag är att bygga om hela Hammargård till en gigantisk pumpstation, som bara pumpar avloppet vidare till ett helt nytt reningsverk. En plats som studerats är granne med dagens reningsverk i Lerkil. Ett annat är en mark i Ysby. Problemen med att bygga helt nytt är flera. Kostnaderna är till exempel gigantiska.

– När det gäller alternativet att bygga i Lerkil, så bedöms den investeringen att ligga på cirka 350 miljoner, för bara reningsverket. Problemet är att det blir vansinnigt mycket ledningar att pumpa från Hammargård till Lerkil och de är oerhört dyra att gräva ner. Den totala investeringskostnaden för alternativet att bygga helt nytt ligger på cirka 900 miljoner, konstaterar Lundgren.

Betalas med avgifter

Själv menar han att MBR-reningen, den supermoderna membranbioreaktorn, är det bästa alternativet, men avgörandet är inte hans. Kommunalråden har redan fått en första dragning, men beslutet kommer att tas i fullmäktige. Den så kallade VA-lagen säger att det är användarna som ska betala. Det betyder att vilket alternativ kommunen än väljer så ska satsningen betalas via VA-räkningen, inte via skattsedeln.

– Som vi kan bedöma nu så bör det inte bli någon chockhöjning, men det kommer att bli någon eller några procent dyrare. Man ska ändå tänka på att detta ska ske under flera års tid, säger Karl Lundgen.

Inte självklart

Men då är det väl bara att köpa en membranbioreaktor, bygga in den i Hammargård och sedan tuta och köra? Nej.

– MBR-reningen är ny modern teknik, den tar både mikroplaster och läkemedelsrester, här finns chansen att göra någonting riktigt bra. Samtidigt innebär det alternativet samma utsläppspunkt som nu, och vi vet inte hur länsstyrelsen ställer sig till det, säger Karl Lundgren.

Samma som förr

För även om MBR-alternativet har uppenbara fördelar, relativt billigt och högeffektivt, så finns en stor nackdel. Det alternativet innebär att det renade avloppsvattnet fortfarande rinner rakt ut i Kungsbackafjorden, precis som idag.

Och fjorden är redan ansatt av kväveläckage och döda bottnar och skyddsvärdena är höga. Det är inte självklart att Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om vad som är bäst. Idag skulle man aldrig byggt reningsverket längst in i en fjord med så känslig naturmiljö som i Kungsbacka.

– Problemet för oss är att vi måste bestämma oss för ett alternativ, och länsstyrelsen får inte handleda i en tillståndsprocess. Det fungerar ungefär som att söka bygglov, man skickar in en ansökan och sedan är det upp till byggnadsnämnden, säger Karl Lundgren, som dock menar att kommunen ändå ”har en bra dialog med länsstyrelsen”.

Ingen kommentar

Ingen på länsstyrelsen vill heller kommentera de olika alternativen som Kungsbacka nu ska jobba med för att öka på reningsverkets kapacitet inför en kommande ansökan. Men Bo Gustavsson, marinbiolog på länsstyrelsens naturvårdsenhet, förklarar att fjorden är en unik havsmiljö i Halland.

– Framför allt för att där finns så stora grundområden, som är uppväxtplatser för det marina livet. Bara när det gäller ålgräsängarna, så räknar vi med att Kungsbackafjorden har 1 400 hektar. Det är den enskilt största ansamlingen och Kungsbackafjorden har mer än hälften av alla ålgräsängar som finns i hela Halland, säger han.

Fjorden är också speciell för att de inre delarna är ett så kallat estuarium, där havets saltvatten blandas med sötvatten från Kungsbackaån och Rolfsån.

Så hur mår fjorden?

– Sedan läget var som värst, i början av 80- och 90-talen så har det blivit bättre på grundområdena, och i de djupaste delarna. Men i mellanskiktet av vattenmassan så finns det fortfarande områden som inte mår så bra, säger Bo Gustavsson.

Kungsbacka kommuns styrande ska nu stöta och blöta vilket av reningsalternativen man tänker gå vidare med. En ansökan om nytt tillstånd görs via länsstyrelsen, och kan bli aktuell i bästa fall innan årsskiftet.

Mats H Ljungqvist

0300-519 83

mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se

Relaterade artiklar
Fler artiklar