Elever studerar vatten genom elfiske

Det går en linje från EU:s vattendirektiv rakt ner till Smedingeskolans högstadium. Den slutar med att sjundeklassarna är ute och elfiskar i bäckarna runt Lygnern.

– Roligt, man ska vara rädd om det som lever i naturen, säger sjundeklassarna.

Både under hösten och vintern har ungdomarna i sjuan på Smedingeskolan gett sig ut i naturen för att på ort och plats studera det livgivande vattnet på närmare håll. Tillsammans med Sportfiskeförbundet Väst fick de vara med på elfiske i en liten bäck, ett tillflöde till jättesjön Lygnern. I bäcken hittade de både ål och bäcköring, arter som lever och frodas i de små och ofta bortglömda vattendragen i området. En annan fältstudie gick till Hjälm, där ungdomarna fick ta vattenprover i Rolfsån.

– Elfisket var kul, och det var roligt att se att det fanns fiskar i en så liten bäck, säger Lucas Bramfors.

– Jag visste inte ens att det fanns något som hette elfiske, säger Elin Ström.

Studier i verkligheten

På fältstudierna har de med sig måttband, termometrar, flaskor och håvar, tillsammans med mätutrustning för att ta ph-värde på hur vattnet mår. Tre gånger om året, höst, vinter och vår besöks de olika mätplatserna, för att se hur livet och ekologin ändras under året. Och det ger erfarenheter. Även om man som sjundeklassare har mycket annat att tänka på så är ungdomarna överens om att det är både kul och nyttigt att jobba med vattenprojektet. Att förstå att också en liten bäck innehåller ett rikt djurliv eller att vatten är förutsättning för allt liv är helt enkelt bra att veta.

– Man ska vara rädd om det som finns i naturen för allting är som en kedja, blir det dåligt i en del så kan det påverka annat, säger Lucas Bramfors.

– Sedan kan man inte rädda hela världen, men man kan hjälpa till så att det inte blir så stora konsekvenser. Och det kan man inte göra ensam, alla måste hjälpas åt, men det är lättare nu när man lärt sig lite om vad som behövs, säger Elin Ström.

Många som samarbetar

På papper heter projektet Vattnet i skolan och finns också i årskurs två på Fjärås Bräckaskolan. Undervisningen tar sin avstamp i EU:s vattenvårdsdirektiv, via de svenska nationella miljömålen, tar hjälp av vad både länsstyrelsen, Lygnerns Vattenråd och Hammargårds Reningsverk säger om vatten och vattnets väg till havet. Reningsverkets laboratorium ska processa elevernas prover för att bidra med information om kväve- och fosforhalter.

Projektledaren Maria Lindqvist, lektor på Kullaviksskolan, samordnar det hela.

Hon berättar att Lygnern, Hallands största insjö, har sina tillflöden i kommuner långt upp i Västra Götaland. Flera av dem är också med i vattenprojektet och Maria Lindqvist är särskilt nöjd med att Fjäråsskolorna nappat på idén att vara med i satsningen.

– Man kan säga att det är Fjärås skolor som tar stafettpinnen i mål, säger hon.

Elevernas arbete ska så småningom knytas samman i en rapport om vad de jobbat med under läsåret. Innan dess är det dags för ännu en fältstudie för sjundeklassarna i Fjärås.

Och både Lucas, Hampus, Daniella och Elin ser fram mot fler dagar tillsammans med klasskamraterna ute i naturen.

– Fast det måste vara bra väder. När vi var ute i Hjälm var det askallt, säger de.

Mats H Ljungqvist

0300-519 83

mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se

Relaterade artiklar
Fler artiklar