Det är inte alltid så spännande

KRÖNIKA När larmet går på sociala medier. Då finns det oftast ingen anledning till oro. Jag säger oftast. Någon gång emellanåt kan det ligga något i det som det rapporteras om.

För några år sedan gällde det förgiftade hundar. Någon, eller några, åkte runt i halva Sverige och förgiftade djur. De sprutade in glykol i kött och la sedan ut i naturen. Detta skedde lite varstans i vårt avlånga land.

Låter det osannolikt? Då är det för att det troligen inte låg så mycket sanning i det. Vi skrev någon enstaka artikel om fenomenet. Men polisen hade inte fått in så många anmälningar. Polisen i Göteborg hade inte hört något om det på länge. Kött lämnades in till polisstationen i Kungsbacka, men något gift hittades inte. Det hela stavas nog masshysteri. Även om jag så klart tycker synd om hundar och hundägare, det fåtal, som faktiskt drabbades.

Kanske är det så att somliga har lite för lite spänning i sina liv? Kanske är det så att några tjänar på att det skulle vara oroligt i vårt samhälle? Och så finns det så klart alltid folk som går på detta. De gillar den upphetsade stämning som råder på sociala medier.

Men det höga tonläget i trådarna på Facebook och misstankarna, som oftast helt saknar grund, är ett ofog. Det skapar en otrygghet som inte hade behövt finnas och gör mig väldigt trött.

Nyligen skrev en person på sociala medier om en högst upprörande händelse. En hundpromenad hade slutat med att ett stort gäng med utländsk bakgrund hade jagat och försökt misshandla personens hund. Händelsen var givetvis polisanmäld. Påstods det. En koll med polisen visade att det inte fanns någon polisanmälan.

Jag gillar verkligen tanken på att rapportera om saker som händer, brott som har begåtts och bortsprungna djur. Det funkar oftast väldigt bra och eldsjälarna som sköter sidorna ska ha en stor eloge.

Men.

Hör jag frasen ”Vad är det som händer i vår lilla by?!” alternativt ”Vad är det som händer i vår lilla stad!?” en gång till, så lär jag behöva en sån där vadderad hjälm. Svaret är väl att livet händer. Staden växer och folk utsätts för brott i ungefär lika stor utsträckning som tidigare. Skillnaden är att du numer får reda på varje händelse direkt via Facebook. Förr blev det endast en notis i tidningen, om det ens var något att rapportera om.

Ett tag sköts det väldigt mycket i Kungsbacka. Det var skottlossning i varje gathörn i stort sett varje dag. ”Vad är det som händer i vår lilla stad?!” Jo, folk avfyrade kraftiga bangers. Det försökte förnuftiga människor ofta förklara. Men nej, nej. Detta var ingen banger. Detta VAR verkligen pistolskott.

I början av juni avlossades verkligen ett skott i Kungsbacka. En lägenhet blev beskjuten. Den rädsla som den personen upplevde är svårt att greppa. Senare visade det sig att kulan med största sannolikhet inte var riktad mot den som bor där. Skönt det i alla fall.

Men det är nog också en av få kulor som verkligen har avlossats i Kungsbacka på senare tid.

Tobias Sandblom