Ulla har dokumenterat vårdens historia

Ulla Larsson jobbade 30 år som distriktssjuksköterska i Onsala, men upptäckte efter pensioneringen att nästan ingenting finns dokumenterat och sparat kring kommunens sjukvård. Via arkivdykningar, efterforskningar och intervjuer har hon nu tagit fram ett unikt historiskt källmaterial – från de första sjukstugorna på 1800-talet till den senaste striden kring Närsjukhuset.

Ulla Larsson flyttade med familjen till Kungsbacka 1978 och fick snart jobb som distriktssjuksköterska. På den tiden var distriktssköterskans mottagning en första ingång till sjukvården. En öppen mottagning som skötte injektioner, tog blodtryck och ”tittade på prickiga barn”.

– Sedan var läkaren där en dag i veckan för att vara barnavårdscentral och kunde då också titta till vuxna och barn. Man kan väl säga att ute i kommundelarna var vi första ledet in till vården, berättar Ulla Larsson.

Med åren blev Ulla också allt mer engagerad i folkhälsoarbetet, bland annat tillsammans med Folkhälsorådet. Minns du kommunens satsning mot läkemedel, alkohol, narkotika och tobak, LAST´N, eller föreläsningsserien Föräldrar Emellan, så har du stött på en liten del av Ulla Larssons arbete.

Men det var i samband med pensioneringen 2011 som Ulla Larsson började fundera på Kungsbackas egen vårdhistoria. Och egentligen började allt redan innan.

– Under hela 2000-talet så skrevs det mycket om vården, men det var alltid att ”Nu firar Varbergs sjukhus jubileum”, eller nu har sjukhuset i Halmstad gjort det eller detta. Jag undrade alltid varför det aldrig skrevs om sjukhuset i Kungsbacka, berättar hon.

I samband med ett gravöl för Kungsbacka sjukhus gamla administrationsbyggnad stötte hon på flera gamla kollegor. Och alla delade upplevelsen – det saknades en historik över vården i hemkommunen.

Sedan hände det saker.

– Jag träffade på Gunvor Andersson, som var engagerad i Tölö Hembygdsgille och hon nappade på idén att ta fram fakta och historik över hur utvecklingen har varit, berättar Ulla Larsson.

De två kollegorna skred till verket med att samla in fakta och historia om sjukvården på hemmaplan. Men arbetet var inte så lätt som de trott.

– Det var verkligen inte det lättaste. Kommunens arkiv hade inget, inte biblioteket heller. Vi kontaktade gamla kollegor, distriktssköterskor, barnmorskor och personal på mödravården, och frågade om de kanske hade gamla foton, berättar Ulla.

Via hembygdsmuséets samlingar hittade de material att arbeta vidare med, men mycket av det var både spretigt och ibland svårtolkat. De satte en avgränsning till 1972.

– Det var det året som BB i Kungsbacka stängde, och vi kände att det var lämpligt att ha historien från ungefär 1850 och till 1972, då organisationen av vården ändrades, säger Ulla.

Men när det arbetet var klart, beslutade de att fortsätta så långt de kunde.

De två amatörforskarna fick höra talas om att en av de tidigare anställda kanslisterna på sjukhuset i Kungsbacka i alla år fört en egen klippbok över tidningsartiklar om Kungsbackavården. Problemet var bara att hitta sammanställningen. Efter många frågor och mycket efterforskningar hittades materialet på region Hallands arkiv i Halmstad. Och visst fick de komma och läsa – men bara på plats.

– Vi åkte ner till Halmstad, satte oss ner och läste och hade med små gula tejpremsor på det som var intressant att spara undan. Det var ett väldigt omfattande material och till slut fick vi faktiskt möjlighet att låna hem vissa delar för att kunna kopiera av, berättar Ulla Larsson.

I dag har de ställt samman en historieskrivning, från tidigt 1800-tal och i princip fram till våra dagar. De har hittat namn på nyckelpersoner, läkare, politiker, barnmorskor och anställda och de har ställt samman ett omfattande bildmaterial, bland annat från Hembygdsmuséets samlingar.

I den historiken får Kungsbacka sin första hälsovårdsnämnd 1835, den första sjukstugan byggs 1850 och landstingen kommer till runt 1860. Men sjukstuga i en eller annan form räckte gott tills mitten av 1930-talet, då en ny, och större sjukstuga beslutades. Platsen valdes till Tölöberg, och ja, det är i samma område som idag huserar Närsjukhuset. Invigningen skedde 1940, med hela 17 vårdplatser, upp till 8 BB-platser och med möjlighet att göra enklare operationer.

Men beslutet om nya sjukstugan innebar också en hård politisk debatt. Behövde lilla Kungsbacka verkligen en egen sjukstuga?

– Folket i Fjäre härad, det som numera är hela Kungsbacka, reste sig till försvar och krävde en ny sjukvårdsanläggning, och så blev det, berättar Ulla Larsson.

Men historien tar inte slut där. Efterforskningarna tog dem igenom 80-talets stora utbyggnad av Vårdcentralerna, Ädel-reformen, där kommunerna tog över vårdansvaret för äldre och husläkarreformen 1994. En av de första privata vårdcentralerna i Sverige öppnades i Kungsbacka, när en distriktsläkare startade Husläkarna samma år som husläkarreformen infördes.

Ulla Larsson och Gunvor Andersson har varit ute hos olika hembygdsgillen för att berätta om sitt arbete med historieskrivningen. Och de har också fått hit de högsta styrande sjukvårdspolitikerna ända från Halmstad för att lyssna på föreläsningen, som kallas ”Från sjukstuga till sjukhus – en tillbakablick.”

Ulla Larsson menar att mycket går igen genom Kungsbackas sjukvårdshistoria. Den kanske största iakttagelsen är att Kungsbacka i alla tider har fått kämpa för sin sak.

– Oerhört mycket har hänt på de här 150 åren, men man ser också att Kungsbacka alltid har fått kämpa mycket för sin sjukvård. Kungsbacka var en liten kommun, och Halmstad, där besluten togs, låg väldigt långt bort, säger hon.

För det var inte bara på 30-talet vården i Kungsbacka ifrågasattes. Under 70-talets första år ansågs att Kungsbackaborna behövdes som underlag till kolossala Varbergs sjukhus, som precis var färdigbyggt. Landstingsdirektören ansåg att det räckte med en läkare i Kungsbacka, och att sjukstugan kunde byggas om till långtids- och observationsavdelning.

– Då bildades Sjukstugans Vänner, som var ett slags aktionsgrupp för att bevara sjukstugan och BB. Nu blev det så att BB stängdes ju ändå, men folk var bättre på att engagera sig på den tiden. Och man ska vara medveten om att politikerna inte alltid tar rätt beslut, säger Ulla Larsson.

Och långt in på 00-talet fortsatte vårdstriderna. På den tiden hade Kungsbacka en jourcentral, en enkel vårdcentral som hade öppet nattetid. Politikerna ville stänga, och hänvisa till den riktiga akutmottagningen på Varbergs sjukhus, fyra mil från Kungsbacka. Så blev det också. Sedan 2006 har Kungsbacka en Närakut, med öppet till midnatt, men inte efter det.

– Herregud, det skrevs ju spaltkilometer om stängningen av jourcentralen. Men idag tror jag inte det är en så stor nackdel att den stängdes. De hade ju ingen annan service, inget labb, ingen röntgen, så de flesta akutfallen hänvisades ju ändå vidare till Varberg eller Mölndal, säger Ulla Larsson.

Men fortfarande är vården i Kungsbacka ett hett ämne som engagerar invånarna. I dagarna pågår en livlig debatt kring att närsjukhuset stänger ner en mottagning och flyttar den till Varberg eller Halmstad. Kritiker talar om avlövning och utarmning av vården i kommunen och närsjukhuset står för närvarande utan chef.

– Så det kanske är dags för folket i Kungsbacka att resa sig igen, och säga vad man vill ha för sjukvård i kommunen, precis som sjukstugans vänner gjorde på 70-talet, funderar Ulla Larsson.

Mats H Ljungqvist

0300-519 83

mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se

Några milstolpar

1882 invigdes en sjukstuga, inrättad av landstinget och med 12 platser.

1937 stod det stora slaget kring byggande av en ny sjukstuga. ”Sedan medicinalstyrelsen varslat om sjukstugans nedläggning reste sig folket i staden och häradets 14 socknar som en man till försvar och vid ett sammanträde tillsammans med landstingets förvaltnings-utskott krävdes en ny sjukstuga”, skriver Ulla Larsson och Gunvor Andersson.

1940 invigs nya sjukstugan på Tölöberg, med 17 vårdplatser, BB, distriktsläkarmottagning och sal för enklare kirurgi.

1964 byggs sjukhuset ut, för 3,7 miljoner, med ny vårdavdelning, kirurgi och mottagning. Medicinalstyrelsen, högsta instans, ansåg utbyggnaden ”högst tveksam”.

1970 stänger sjukstugan och blir Vårdcentral

1971 invigs Varbergs sjukhus – och Kungsbackas invånare hänvisas dit.

1972 -1978 Vårdcentralen får specialistmottagningar, bland annat kirurgi, ortopedi, öron-, ögon-, gynekologi och mödravård.

1983 Den centrala vårdcentralen byggs ut, utbyggnaden invigs två år senare.

1992 Vårdcentralen blir Kungsbacka sjukhus, när den byggs ut för 100 miljoner och får egen röntgen och nya operationssalar.

Efter millennieskiftet utvecklas framför allt specialistmottagningarna på Kungsbacka sjukhus, som blir en del av Hallands sjuhus, det sammanhållande namnet på regionens tre sjukhus.

2006 utförs den första gallstensoperationen med titthåls-kirurgi på Kungsbacka sjukhus, ledande i Sverige på den nya tekniken.

Källa: ”Från sjukstuga till sjukhus” – Ulla Larsson och Gunvor Andersson