Systrarna som går mot strömmen

Morfar var med i Ådalen 1931. Det politiska arvet kom med andra ord med modersmjölken. Men det dröjde innan systrarna Maria och Kristina Rasmussen engagerade sig politiskt.

Nu är de etta respektive tvåa på Vänsterpartiets kommunlista.

Gustav Forsgren var en av de sista rallarna. Han var också starkt politiskt engagerad och en av dem som gick i tåget i Ådalen. Den 14 maj 1931 beordrade Nils Mesterton att öppna eld mot strejkande arbetare. Fyra i tåget dog samt en femte som stod på en gård bredvid och tittade på.

– Vi vet att morfar var med i tåget och kämpade för rättvisa för arbetarna, men exakt vad han gjorde har vi inte koll på, säger Kristina Rasmussen.

De är systrar och står på första respektive andra plats på val till kommunfullmäktige för Vänsterpartiet.

Tämligen unikt.

Men det flyter inte rött blod i deras ådror fullt ut.

– Egentligen hade vi väl ganska blåa föräldrar. Pappa svajade fram och tillbaka. Mamma värnade om att folk skulle ha det bra, men de hade ganska borgerliga åsikter. Det blev ibland ganska heta diskussioner. Jag minns att vi ofta debatterade dödsstraff, och när Sverige skulle rösta om EU var det tuffa debatter, säger systrarna.

Kristina lägger till:

– Jag har två söner som får rösta och vi röstar på tre olika partier.

Maria Rasmussen har suttit en valperiod för V i fullmäktige. Hon ser fram emot en till eftersom hon just ”lärt sig hur det fungerar”. Hon kom in i politiken ganska sent, 2010.

– Det var när jag pluggade socionomprogrammet och vi läste om socialpolitik. Där och då kände jag att jag ville engagera mig politiskt, säger Maria.

Hon drog efter ett tag med sig storasyster Kristina, som är fackligt engagerad i Lärarförbundet.

– Kristina drivs av ett rättvisepatos och hon slåss hårt för en bra arbetsmiljö, säger Maria.

Att vara vänsterpartist i Kungsbacka kan inte vara det lättaste. Här har moderaterna i flera val bra kunnat ställa ut skorna för att vinna valet. Maria tycker dock inte att hon möter så mycket motstånd medan Kristina tycker tvärtom.

– Det är sällan jag möter någon som tycker som jag. Helt klart är man en udda fågel som vänsterpartist i Kungsbacka. Däremot tror jag att det finns många som gillar våra åsikter fast de vågar inte alltid säga det, säger Kristina.

Maria flikar dock in att det tycks blåsa lite vänstervindar även i Kungsbacka.

– Något har hänt på sistone när det gäller vår Facebooksida inom V i Kungsbacka. Den har på kort tid fått väldigt många lajks, det bara ramlar in. Dessutom har vi startat Ung Vänster i Kungsbacka igen, det har inte funnits på många år. Fast vi har fortfarande svårt att få igenom motioner, det kan vara lite frustrerande, säger Maria.

Hon gläds åt att Miljöpartiet nyligen fick igenom en motion om biologisk mångfald och menar att det finns hopp.

– Men när man sedan får se att politiker i kommunen kan köpa tomter utan att det finns någon insyn eller konkurrens, då blir man mörkrädd igen.

Hur ska ni göra för att vinna röster här?

– Vi måste bli bättre på att berätta om vår politik och visa att vi inte är någon förlängning av Socialdemokraterna. Nu när de dragit sig längre åt mitten är vi det enda kvarvarande vänsteralternativet i Kungsbacka, säger Maria Rasmussen.

Skulle ni kalla er kommunister?

– Nej! Socialist och feminist, det är okej, men aldrig kommunist. Jag har faktiskt bara blivit kallad kommunist en gång, av en Sverigedemokrat som trodde att han var rolig.

Maria Rasmussen är gruppledare för Vänsterpartiet i Kungsbacka. En ganska liten samling personer på fyra. Listan med tio namn var inte helt lätt att täcka.

Pratar ni politik hela tiden?

– Varje dag, kanske till och med två gånger per dag. Men ibland kan det bli för mycket, då säger vi till varandra. Varje söndagsmorgon ringer Kristina och väcker mig och vill prata motioner. Även om det skiljer tio år mellan oss, så är vi bra kompisar. Vi har barn i samma ålder och umgås flitigt, säger Maria Rasmussen.

Vad säger partikollegorna om att två systrar knep de två första platserna?

– Det var valberedningens förslag och inget som vi hade med att göra, säger Maria.

Tobias Sandblom

0300-68 18 61

tobias.sandblom@kungsbackaposten.se

Sjunger i kör

Namn: Maria Rasmussen.

Ålder: 42.

Bor: Gårdskulla.

Yrke: Socionom.

Familj: Sonen Isaak, 15. Hund och katt.

Intressen: Läsa böcker, lyssna på musik, vara i naturen.

Namn: Kristina Rasmussen.

Ålder: 52.

Bor: Tingberget.

Yrke: Lärare.

Familj: Sönerna Marcus, 27, Victor, 22, och Emil, 14.

Intressen: Sjunga i kör, läsa och gå på After work.

Fem dog

Skotten i Ådalen skedde den 14 maj 1931. Cirka 4 000 arbetare hade tågat till Lunde för att protestera mot strejkbrytare som hyrts in av arbetsgivaren. Militären påstod sig ha hört skott från demonstrationståget, vilket det inte fanns fog för. Kapten Nils Mesterton beordrade eld mot arbetarna och det sköts med kulsprutor och gevär. Fyra arbetare dog. Samt en kvinna som stod på en gård bredvid, hon träffades av en rikoschett.

Elden upphörde sedan arbetaren Tore Andersson blåst ”Eld upphör” med sin trumpet. För det delgavs han misstanke om brott, men åtalet lades ner.

Kuriosa: Kapten Nils Mestertons bror, Carl Wilhelm Mesterton, levde och dog i Kungsbacka.

Relaterade artiklar
Fler artiklar