Krönikören Victoria Forsberg.

KRÖNIKAN: Biltrafik i innerstaden känns väldigt onödigt

Det är rätt skönt ändå att när man börjar känna idétorka kring ämnen att skriva om så kan man alltid återvända till debatten om biltrafiken i innerstaden och dess vara eller inte vara. Det är nämligen en följetong utan slut.

Många är vi som lite försynt (eller högljutt) föreslagit att vi kanske ska skippa det där med biltrafik i de mest centrala delarna av staden, men ännu fler är ni som tycker att sådana som vi borde doppas i tjära och pryglas på offentlig plats. Att ens våga föreslå något så befängt som att vi kanske inte behöver köra de där metrarna direkt fram till affärsdörren. Hur dumma är vi egentligen? Senast i raden av bilfrihetsförespråkare är – föga förvånande – MP, som sedan mötte mothugg av sällan skådat slag av bil-lobbyn. Det starkaste motargumentet mot bilfrihet verkar fortfarande vara att innerstaden ska dö. Får ni inte köra bil till innerstadsaffärerna så åker ni till Kungsmässan i stället. Och be my guest, säger jag. Jag och mina fotgängarkompisar har gärna innerstaden för oss själva. För tänk er själva: en solig marknadstorsdag när man obehindrat kan strosa gatorna fram utan att få en frustande SUV i röven. HUR kan det ens vara lagligt att ha biltrafiken i full gång när det är evenemang på stadens gator?

Jag minns alldeles särskilt ett barnevenemang för några år sedan då små tre-fyraåringar tultade Kyrkogatan ner, ivrigt påhejade av överentusiastiska föräldrar. Under de flyktiga timmar som evenemanget pågick var Kyrkogatan djärvt nog avstängd för biltrafik (nä nu går skam på torra land), men runt hörnet lurade frustrerade bilister på tomgång som bara väntade på att få vräka sig fram bland barnaskarorna. Och mycket riktigt släppte arrangörerna också på avspärrningarna så snart den sista knodden passerat mållinjen och panikslaget fick barn och föräldrar kasta sig åt sidan när plåtkolonnen vällde fram. Vi deltagare hann inte ens låta våra löpartrötta kids dricka färdigt sina Festisar innan biltrafiken åter var igång med full kraft. Och det där med ”gångfartsområde” är ju endast en rekommendation, det är sen gammalt. Det där sköna efter-hänget vi planerat, kanske ta ett glas (sa jag glas? Jag menar en glass.) på någon uteservering på torget medan barnen leker, det gick om intet. Det går nämligen inte att släppa en unge i motorhuvshöjd lös när bil-karavanen drar fram.

Nej, det här med biltrafik i innerstaden känns väldigt, väldigt onödigt. Städer lever och blomstrar runt om i landet utan en enda bil i sikte, men i Kungsbacka – nej, där måste vi rulla fram. Nu byggs ett bautastort parkeringshus på gamla Varlaparkeringen och framför gamla Alléskolan (numera Alléteatern) finns massor av plats. Därifrån finns det tre broar över ån, några korta promenader in till stadskärnan. HUR kan det vara så jobbigt att gå den biten? Och om de där promenaderna känns som en fullständig omöjlighet så har vi i Kungsbacka större problem än vi anar…

Victoria Forsberg

Relaterade artiklar
Fler artiklar