Ingvar håller historien levande

När Kungsbacka kommun utbildade guider, hakade Ingvar Alnström på. Sedan dess sprider han kunskap om stadens historia på Stadsvandringarna. Och han får beröm för att göra det på ett humoristiskt och intressant sätt. – Det går inte bara att rabbla årtal hela tiden, säger han.

Kungsbacka saknade guider. När en utbildning blev känd nappade Ingvar Alnström och flera andra. Tillsammans bildade några av dem en förening, bland andra Alnström. Detta var runt 2010.

– Jag är auktoriserad i Göteborg också. Vi var två som startade en liten firma och drog igång den verksamheten. Sedan bildade vi även en förening, Kungsbacka Guide och turism. Föreningen är verksam, och de flesta ägnar sig åt turism och guidning, en del mer, andra mindre, så är det ju i alla föreningar, säger Ingvar Alnström.

Vissa Stadsvandringar, de som är dramatiserade, lockar en hel del besökare. Både från Kungsbacka och andra orter i Sverige. Annars är det mest företag, föreningar och liknande som beställer stadsvandringar. Givetvis görs det också ”vanliga” stadsvandring, ofta med olika teman.

Kungsbacka växer så det knakar. Är det då extra viktigt att bevara historien?

– Ja, det tycker jag. Kungsbacka, precis som alla andra städer, har ju en kultur och något att titta på. Om du inte vet något om något, så är det ju inte så intressant. Men om man får reda på något av guiden, så är det genast mer intressant. Det finns något spännande i alla städer, säger Ingvar Alnström.

Kungsbacka-Postens reporter och Ingvar Alnström går en kort lov runt innerstaden i Kungsbacka. Och han bjuder på flera spännande historier. Bland annat när vi stannar till vid Borgmästarbostaden. Den tillsammans med Röda stugan är de enda byggnaderna som är kvar sedan branden 1846.

– Borgmästaren hade beordrat en av stadens tre brandsprutor till sitt hus för att rädda det. Det slutade med att han nästan blev lynchad. Han var tvungen att avgå från sin post.

Säger Ingvar Alnström. Sedan pekar han på huset och visar på att det ligger snett.

– Efter branden gjordes gatorna om. Borgmästarens hus ligger dock kvar efter det gamla gatunätet, eftersom man inte kunde vrida på huset.

Vad är det mest intressanta med Kungsbacka?

– Som stad är det så klart innerstaden där det finns mycket att se. Men sedan finns ju även några bortglömda pärlor som Björkris och Tölö. Det kan ses som ett stort bostadskomplex, men jag tänker framförallt på prästgården och alla biskopar som har bott där i flera hundra år. Och Tölö kyrka, där ligger biskopar begravda. Onsala är ju intressant också med Gatenhielm och sedan de slott som vi har.

Du gillar inte att rabbla årtal?

– Nej, jag gillar att ta fram det lite udda och det roliga. Inte bara berätta om arkitekter och årtal, det tröttnar folk fort på. Det finns väldigt mycket roliga händelser och information om Kungsbacka, som inte alltid kommer fram, säger Ingvar Alnström.

Vi sitter framför Kungsbacka kyrka, vilken tillkom efter branden 1846. Bygget av den höll på att ta en ände med förskräckelse.

– De beslöt att bygga en träkyrka, men så byggde man en stenkyrka. Fast man hade inte räknat med den berömda Kungsbackaleran. Det gick att ha en gudstjänst i den, men så började allt att luta och så fick man riva den och bygga en i trä, den nuvarande. Av den gamla stenkyrkan kan man faktiskt bara se grunden, den är fortfarande kvar.

Ingvar Alnström är född och uppvuxen i Allarängen utanför Fjärås. Där bor han fortfarande kvar och där gick han i småskolan. Realen tog han i Kyrkskolan inne i Kungsbacka.

– Man sprang ut här på framsidan genom dörren när man hade tagit realen. Vaktmästaren John hade en viktig uppgift varje år. Han gick ut på den lilla balkongen med en megafon och förklarade för alla föräldrar: ”Jag ville bara meddela att alla har klarat sig”. Sen gick han och så sprang eleverna ut.

Ingvar Alnström är glad över att Kyrkskolan är K-märkt. Han konstaterar att den ser likadan ut i dag som när han gick där. Då inleddes varje skoldag med morgonbön.

– Det var en väldigt bekymmerslös tid, när man gick i skolan. Där knöt man kontakter som jag har kvar än i dag. Staden var ju inte alls så stor då som den är i dag, då kände man alla.

Hur ser du på Kungsbackas utveckling?

– Det är bara att konstatera att den utvecklas som den gör. Vi kan inte göra något åt att staden växer. Det är bara att hänga med. Det lustiga är att om man frågar folk som kommer längre bort ifrån vad Kungsbacka är, så vet de inte alltid det. Och ibland förväxlas staden med Kungälv, säger Ingvar Alnström.

Vad ska man göra åt den döende innerstaden?

– Om man tar bort biltrafiken så tror i vart fall jag, att den döden kommer närmare. Folk är så bekväma. Kommer man inte in här med bil, då kör många till affärscentrum utanför innerstaden.

Vad är det roligaste med att guida folk i Kungsbacka?

– Det är när folk får reda på något som de inte kände till. Många är från Kungsbacka och vet mycket om staden, men får ändå reda på mycket som de inte visste. När man guidar Kungsbackabor brukar även jag få veta något som jag inte kände till.

Tobias Sandblom

0300-68 18 61

tobias.sandblom@kungsbackaposten.se

Relaterade artiklar
Fler artiklar