Hera – 90-årig skönhet med en unik K-märkning

Hon heter Hera och är en vacker träbåt, byggd i prima Honduras-mahogny för 90 år sedan. Nu har den gamla Östersjöseglaren, med hemmahamn Vässingsö, K-märkts av Sjöhistoriska muséet.

– Naturligtvis en fin bekräftelse, säger Ola Carlson, en av de fem delägarna som tillsammans vårdar och sköter båten.

K-märkningen görs för att uppmärksamma de många människor som satsar tid och pengar på att bevara de gamla sjöhistoriska kulturarven som finns i våra hamnar. När det gäller just Hera får hon utmärkelsen för att ”underhållet under alla år skötts på ett föredömligt sätt” och för att både tidigare och nuvarande ägare förvaltat båtens historik. ”Sammantaget kan konstateras att de stora kvaliteter Hera hade när hon byggdes förvaltats väl av ägarna genom åren”, skriver Sjöhistoriska Muséet i sitt pressmeddelande om K-märkningen.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att få en sådan utmärkelse och det är också en bekräftelse på att det vi gör är uppskattat. Det handlar ju om att bevara ett kulturarv och en svensk båtbyggartradition, säger Ola Carlson.

Tre familjer äger tillsammans

Idag äger han och hans fru Karin Hera, tillsammans med Kjell Dahlberg och Fredrik och Erika Strand.

Hera är byggd i Honduras-mahogny, drygt elva meter lång, med trädäck i Oregon Pine, en amerikansk gran-variant som förr var vanlig inom båtbyggandet. Hon är åtta ton tung och hennes vällackerade skrovsidor glittrar skönt i kvällssolen när Kungsbacka-Posten parkerar vid den lilla hamnen i Vässingsö.

Och det är lika bra att ta det där med skötsel och underhåll direkt. För träbåtar är bara arbete, arbete och arbete, eller?

– Det är klart att det är intensivt på våren innan sjösättningen, men om vi ska tala om normal skötsel räknat i antal timmar, så är skillnaden minimal jämfört med en plastbåt. Däremot om det handlar om reparationer, som att byta trä, då blir det ju självklart lite mera arbete, säger Ola Carlson.

Det mesta på Hera är original, så som båten byggdes en gång 1928 på Schelins Båtvarv i Kungsör. Båten ritades av konstruktören Tore Herlin, en man som inte tog några genvägar med varken materialval eller hållfasthetsberäkningar. Nere i kajutans tak-kanter syns de metallstag som kryssats under däck för att öka vridstyvheten i konstruktionen.

– På alla dessa år har det aldrig synts en enda liten rostfläck, säger Ola Carlsson imponerat.

Hovrättsnotarien beställde

Beställare var en Fredrik von Sydow, med titeln hovrättsnotarie.

Att först beställa en ritning för att sedan gå till varvet och be dem bygga en båt var inte ovanligt under de svenska träbåtarnas guldålder under 20- och 30-talen.

– Men man anar ju att den som en gång beställde båten hade gott om pengar, säger Fredrik Strand.

Sällskapet bakom Hera har idag bra koll på båtens historia. För bara några år sedan blev de kontaktade av släktingar till Heras förra ägare, som hittat originalritningar och sprängskisser på båten. Och med stor sannolikhet har Hera ett systerfartyg, byggt ett decennium senare, i Australien.

– Jag har bara sett henne på bild, men att döma av den var det också en båt i mint condition. Men i övrigt vet vi inte så mycket mer, säger Fredrik Strand.

Smarta detaljer

De ändringar som gjorts genom åren syns framför allt i pentryt och i maskinrummet, där Hera numera har en kombination av en dieselmaskin på runt 30 hästar och en elmotor för den mer stilla motordriften. Men mycket annat är original. Och som betraktare är det svårt att inte imponeras av både lösningar och detaljer. I sittbrunnen vilar en rejäl kompass under ett stabilt mässingslock, i kajutan finns små träskåp på varje sida trappan, strategiskt placerade för det som skepparn ville ha nära. Kojerna, också de rejäla träkonstruktioner, sitter fästade med ordentliga mässingsgångjärn och hakar i samma material. Och den gyromonterade fotogenlampan sitter fortfarande kvar i Heras innandöme, även om ägarna numera lyser upp båten med mer modern solcellsdriven elektricitet.

Hur är hon då att segla?

– Stabil är ett bra ord, och är det medvind så sticker hon iväg bra. Men hon är ingen bra nybörjarbåt, säger Ola.

Fredrik Strand håller med. Han är den senaste delägaren och klev in i Hera-sällskapet för drygt tre år sedan.

– Ja, stabil och fin i sjön och hon går fint i hård vind, fantastisk att segla, säger han.

De tre ägarfamiljerna delar på Hera under segelsäsongens veckor. Fredrik Strand liknar det lite vid en så kallad ”time share”, där man äger tillsammans men delar på användandet.

– Det blir lite som att dela en fjällstuga, och alla vi ägare är ju sällan lediga samtidigt, säger han.

Som längst har Hera seglats till Stockholm, med en avstickare till Bornholm, men i år är planen att hon ska ut på stora havet.

– I sommar tänkte vi spänna bågen ytterligare och segla henne till Stavanger i Norge. Det blir en segling i etapper som vi delar på, förklarar Ola Carlsson.

Drar till sig blickarna

Och den 90-åriga skönheten drar till sig både blickar och frågor när hon är ute på sjön.

– Ja, det är många som vinkar, gör tummen upp och hejar när de ser henne, träbåtar är inte så vanliga längre och de drar till sig uppmärksamhet, säger Ola.

Fredrik berättar att han seglade in Hera i Göteborgs hamn för att ta emot och fira hustrun Erika som sprungit Göteborgsvarvet.

– Det är ett vackert spektakel som drar till sig blickar när hon kommer inseglande. Och vi hade nästan en liten bankett i hamnen efter varvet, jag och Erika. Då var det många som stannade upp och hade massor av frågor – hur det är att segla träbåt, om det är mycket jobb och vilket årtal hon byggdes och så vidare. Hela konceptet väcker intresse, säger Fredrik Strand.

Mats H Ljungqvist

mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se