”Det handlar inte om sex, det handlar om makt”

Som 22-åring åkte Emilia Åhfelt Dimitriadis på utlandstjänst i Kosovo, som soldat i den svenska fredsbevarande insatsen efter Balkankrigen. Men i den svenska utlandstruppen utsattes hon för mobbning och sexuella trakasserier, som enda kvinna i en militär enhet bestående av bara män. De erfarenheterna blev grunden till hennes föreläsningsserie om mobbning, härskartekniker och sexuella övergrepp. Nu släpper Emilia boken ”Var inte en sådan FITTA”, om attityder, gruppdynamik och härskartekniker.

Vi tar det från början, varför ville du göra en militär karriär?

– Det började när jag var kanske tio år gammal och såg filmen ”Tjejen som gjorde lumpen”. Jag bestämde mig där och då att jag ville bli militär och sedan polis. Efter det var allt jag gjorde inriktat på det, alla val i skolan, allt gick ut på att jag ville in i det militära. Jag ryckte in på T2 i Skövde som 21-åring och utbildades under tio månader till sjukvårdsgruppbefäl, och stortrivdes.

Vad hände?

– Jag sökte en utlandstjänst i Kosovo 2003, och ryckte in bara tio dagar efter muck från T2. Min grupp bestod av mig och sju män, medelåldern var 25 år. Redan andra dagen på utbildningen inför uppdraget kom de första sexuella trakasserierna. En av killarna undrade ”hur länge Åhfelt får behålla oskulden” om vi skulle göra en semesterresa tillsammans som grupp.

Hur reagerade du på det?

– Jag blev helt chockad, även om jag inte ville visa det. Jag gav honom fingret och reste mig från bordet. Senare sade jag ifrån att jag inte uppskattade skämtet och resten av utbildningstiden i Sverige fungerade bra. Det blev snart värre, när vi väl var på plats i Kosovo. Gruppen kunde skämta om att ”runka i min säng”, eller att de borde lägga upp mig på ett par kuddar bak i bilen, så att ”lokalbefolkningen kunde få något att roa sig med”. Det blev till slut sex väldigt långa månader för mig.

Slår man inte larm till befälen, eller hur stod du ut?

– Jag sade så klart ifrån, men befälen menade att det inte var något att bry sig om, det är en väldigt manlig miljö. Jag tvingade mig själv att stå ut, detta hade varit min dröm sedan jag var tio, och jag behövde meriterna för att söka till polishögskolan.

Men i stället började du föreläsa om mobbning och sextrakasserier?

– Ja, med två månader kvar av tjänsten frågade mitt befäl om jag ville åka med hem för att berätta för andra i försvaret om mina erfarenheter. Trots att jag har världens scenskräck tackade jag ja på stående fot. Man kan väl säga att det blev början på många år av föreläsningar på just detta temat.

Du har föreläst i ämnet sedan 2003, först inom försvaret och sedan som egen företagare. Vem föreläser du för?

– Alla som är intresserade, det kan vara kommuner, företag, skolor, myndigheter, fackförbund eller andra organisationer. Alla som har de här problemen, eller vill lära sig mer om hur man ser till att man inte får de här problemen.

Blir det inte jobbig stämning när du kommer och talar om sexuella trakasserier och mobbning på jobbet?

– Tvärtom. Ofta brukar det öppna upp en väldigt fin stämning efter att jag berättar om mina egna erfarenheter, det berör människor. Det finns skillnader mellan mobbning och sexuella trakasserier, men många har säkert gått och undrat och funderat över saker de varit med om. Många vill prata men har kanske inte haft möjlighet att öppna upp. Det kan bli väldigt spännande diskussioner.

Varför händer sådant här i grupper, till exempel på jobbet, eller för den delen, i en militär styrka på utlandstjänst?

– Vi är flockdjur och alla är beroende av flockledaren och beroende av att bli omtyckta av flockledaren. Det uppstår väldigt lätt en gruppdynamik som utser en syndabock som är lätt att trycka ner. Det är inget unikt för försvarsmakten, eller bara vissa arbetsgrupper, mänskligheten är på det sättet. Och även om det gäller sexuella trakasserier av olika slag, så ska man ha klart för sig att det handlar aldrig om sex, det handlar om makt.

Boken heter ”Var inte en sådan FITTA”. Varför?

– Ja, men det är ju så det kan låta? Att få ”kärringstopp” med bilen, eller göra ett ”tjejkast”, kaffe med mjölk kallas ”tjejkaffe”, det där snacket om att allt som är kvinnligt är fegt eller svagt. ”Du gråter som en liten flicka”, det står för samma sak, det är nedsättande och det är inte okej. Jag har jobbat med den i nästan två år, det känns väldigt skönt att den nu ligger färdig att släppas den 9 maj.

Boken kommer i kölvattnet av metoo-rörelsen, som blivit något av en väckarklocka i samhället. Hur har det påverkat intresset?

– Det märks framför allt på att jag får fler bokningar på mina föreläsningar. Men det finns ju fortfarande de som inte fattat grejen med metoo, ‘vadå, ska jag inte kunna flörta längre?’ Men det har aldrig handlat om det. Att flörta med en kollega är inte en klapp i rumpan eller att använda härskartekniker som gör att människor trycks ner, blir sjukskrivna eller går in i väggen. Vi har alla ett ansvar för hur vi beter oss, hur vi skämtar kring kollegorna och hur vi är mot varandra.

Och, vad kan man göra om man tycker att ”detta känns inte okej”?

– Vi har en bristande lagstiftning när det gäller mobbning och trakasserier. Det finns ingen som företräder den som mobbas på jobbet och mobbningsoffer får ingen rättshjälp. Det borde finnas någon form av mobbningsombudsman, människor far illa. Sverige har världens första lag mot mobbning, men ännu har ingen fällts. Det händer ingenting.

Bästa rådet till den som utsätts för sexuella trakasserier eller mobbas på jobbet?

– Gå till chefen, HR-avdelningen och facket och säg ifrån. Får du inget stöd där – säg upp dig. Är du motarbetad så går det oerhört fort att bli nedtryckt, att börja se sig själv som ett offer med all skuld och skam. Då är det bättre att säga upp sig innan det gått så långt och hitta en bättre arbetsgivare. Vi vet att en av tio är utsatt för mobbning och sexuella trakasserier på jobbet. Varje år långtidssjukskrivs mellan 10 000 och 30 000 personer. Och mellan 100 och 300 personer begår självmord på grund av detta varje år. Då är det bara de som lämnat en lapp med förklaring som räknas in i den statistiken. Det finns ett mörkertal också. Detta med mobbning och sextrakasserier är ett av de största problem vi har i samhället idag.

Mats H Ljungqvist

0300-519 83

mats.h.ljungqvist@kungsbackaposten.se

Emilia Åhfelt Dimitriadis

Bor: Onsala

Ålder: 36

Familj: Man och två barn

Aktuell: Föreläsare om mobbning och sexuella trakasserier, sedan 2003 www.emiliaahfelt.se Författare, släpper den 9 maj boken ”Var inte en sådan FITTA”.

Relaterade artiklar
Fler artiklar