Börja lyssna på lärarna – innan de försvinner

När vi nu gått in i ett nytt decennium kan det vara lämpligt att sammanfatta hur skolan ser ut, både i Kungsbacka och övriga landet. Efter att själv arbetat som lärare under många år bytte jag yrke i somras. Jag har alltid älskat mitt lärarjobb, mina elever och kollegor. Så varför valde jag då att sluta som lärare? Jo, förutsättningarna för att göra ett bra arbete i skolan har hela tiden försämrats. Särskilt de senaste fem åren har det accelererat i skrämmande takt. Arbetsbelastningen har ökat, lärarna får alltfler uppgifter att utföra vid sidan av undervisningen samtidigt som löneutvecklingen halkat efter.

Undervisning är inte längre lärares huvudsakliga arbetsuppgift. Istället måste vi agera som terapeut, sjuksköterska, psykolog, polis, ordningsvakt, matvakt, administratör och sekreterare. Sista nya titel som tillkom innan jag slutade var fotograf eftersom skolfoto av professionella skolfotografer har förbjudits. Samtidigt har jag fått erfara hur alltfler duktiga kollegor sagt upp sig för att de inte längre orkar. Ofta har de ersatts av outbildad personal då inga behöriga lärare funnits att få tag på. Brist på behöriga lärare innebär också en större arbetsbelastning på oss lärare som har behörighet då vi bl.a. måste ansvara för all betygssättning.

Just nu finns det inget som tyder på att förutsättningarna för att göra ett bra jobb i skolan kommer att bli bättre. Snarare pekar det mesta på att det kommer bli ännu sämre. Aldrig tidigare har arbetsbelastningen varit så hög för lärarkåren. Aldrig tidigare har så många elever och lärare (de som trots allt jobbar kvar) mått så dåligt i skolan. Aldrig tidigare har skolan varit så ojämlik, trots allt prat om att vi ska ha en jämlik skola för alla. Aldrig tidigare har så få elever fått sina behov av anpassningar tillgodosedda. Aldrig tidigare har så många lärare övervägt att lämna yrket. Aldrig tidigare har lärarbristen varit så stor som den är nu. Hur ska vi motivera för våra barn att de ska fortsätta gå till skolan när allt fler lärare försvinner därifrån?

Sammanfattningsvis kan vi säga att skolan går in i 2020-talet i rejäl uppförsbacke – eller fritt fall beroende på hur man ser det. Denna onda spiral går dock att vända – om styrande skolpolitiker fattar sina beslut baserade på hur verkligheten i skolan de facto ser ut. Det gäller politiker på såväl nationell som kommunal nivå. Börja att lyssna på de lärare som fortfarande arbetar i skolan, medan de ännu finns kvar! Vad har de för behov och önskemål? Vilka arbetsuppgifter är viktiga för dem och vad kan plockas bort? Åk ut i skolorna och ta del av verkligheten! Det innebär inte att ni ska gå runt i korridorerna och småprata en stund med lärare och elever med en kaffekopp i handen. Nej, se till att själva hålla i lektioner under minst en vecka och ansvara för en elevgrupp! Då lovar jag att många av era beslut som rör skolan hade sett väldigt annorlunda ut! Men det är bråttom. Med nuvarande utveckling finns det snart inga behöriga lärare kvar i skolan.

Lärare som inte längre orkar vara lärare