Anna bytte uniform efter 25 år

Efter 25 år på polisen bytte Anna Rosenberg i våras uniform. Från blå till grön. Nu är hon ambulanschef i Kungsbacka. Hennes mål är att organisationen ska bli mer synlig i samhället.

Inom polisen arbetade hon med det mesta. Anna Rosenberg var spanare, ordningspolis, utredare, rättsavdelningen som jurist och nu senast ställföreträdande lokalpolischef i Kungsbacka.

– Jag har alltid trivts inom polisen och tyckt att det var ett roligt jobb, säger Anna Rosenberg.

Men något hände?

– Ja, någonting hände. Jag blev väldigt lockad av den här tjänsten när jag såg annonsen. Det var läge för någonting nytt.

Nu har du jobbat som avdelningschef på ambulansen i Kungsbacka i ett halvår. Hur har det varit?

– Det har varit jättebra. Mycket är likt det som vi hade inom polisen. Är detta rätt körning för oss? Måltidsuppehåll? Och så vidare.

Kommer du närmare utryckningsenheten igen?

– Ja, det tycker jag, det är mycket närmare. Nu kommer jag närmare det riktiga arbetet och det är skoj. Ambulansen är ett väldigt tilltalande arbete, vi räddar ju liv och att få arbeta för en sån sak känns väldigt bra.

Men du åker inte ut på ut på utryckningar?

– Jo, jag åker med, det gör jag. Sedan är jag ambulanschef i beredskap. När jag åker med så hjälper jag till med det lilla jag kan. Jag har i min ungdom arbetat som vårdbiträde på Halmstads sjukhus, innan jag blev polis. Men jag är inte mer vårdutbildad än så. Fast som polis har jag varit på en del trafikolyckor och åkt på hjärtstopp exempelvis.

Funderar du på att utbilda dig mer inom vården?

– Ja, jag har tittat lite på det och ser om det går att göra en distansutbildning för att bli sjuksköterska. Men arbetet här tar mycket tid och jag har mycket att göra på fritiden. Vi får se om jag söker in eller inte.

Vad gör du på fritiden?

– Jag håller på med hästar. Vi bor på en hästgård i Älvsåker utanför Kungsbacka. Själv rider jag mest dressyr och tävlar på hobbynivå. Min dotter är med i juniorlandslaget i fälttävlan och det tar mycket tid med träningar och tävlingar. Sen driver jag ett inackorderingsstall.

Men fälttävlan är väl livsfarligt?

– Det vill man inte tänka på, men det är ju fasta hinder och visst händer olyckor. Det har tack och lov inte hänt något än, men man startar inte i klasser som man inte är redo för.

Vilken är den största utmaningen för ambulansen i Kungsbacka?

– Största utmaningen är vårt avlånga län. Vi är den näst största staden i Halland med 80 000 invånare och jag kan tycka att det inte är riktigt resurssatt för det. Dessutom har vi långt till sjukhuset. Våra körningar tar lite längre tid och det är problematiskt. När det är prio ett-larm så är det närmaste sjukhus som gäller och då blir det oftast Göteborg för oss.

Hur hade man kunnat göra det annorlunda?

– Nu ska man se över resurssättningen och då vill jag se över antalet körningar inom det geografiska området. Då får man reda på hur många gånger Göteborg och Varberg är här och förstärker. Jag vill veta hur det ser ut.

Ibland har vi skrivit att det varit tomt på ambulanser i Kungsbacka. Hur ser det ut?

– Man försöker att det inte ska vara tomt och det är därför som vi har passningsuppdrag, att ambulanser från andra stationer väntar här. Men händer det mycket på en gång så kan det bli tomt. Då brukar SOS höra av sig om resursbristen och vi får då dirigera om ambulanser, så att vi får hjälp även från exempelvis Hyltebruk och Ullared. Man ska veta att det tar lång tid att åka ut till Onsalahalvön.

En mig närstående ramlade och bröt armen nyss. Det tog 50 minuter innan ambulansen kom. Är inte det väldigt länge?

– Det är svårt att säga om det är för länge. Det beror på hur mycket som händer samtidigt. En bruten arm är sällan prio ett. Det är alltid svårt med väntetider.

Hur länge ska man behöva vänta på en ambulans?

– Helst ska den ju komma direkt. Men det beror på många olika saker. Om det inte finns ambulanser kan det ta tid, annars åker vi självklart direkt.

Ser du någon problematik med att det är tomt på ambulanser?

– Ja, jag anser att det är ett problem. Blir man sjuk så är det ju så att tiden räddar liv. Jag hade gärna sett att det fanns ytterligare en ambulans i Kungsbacka.

Nu ska ni rekrytera också?

– Ja, det kommer tre nya i januari. Men nu går vi ut med en ny annons i december. Då börjar de sin introduktion i maj. Då rekryterar vi både förstärkning inför sommaren och tillsvidareanställda. Vi kommer att vara som nu, runt 40 anställda.

Du vill göra ambulansen mer synlig i samhället?

– Jag kan tycka att ambulansen ska ta ett lite större samhällsansvar och vara lite mer offensiva. Bland annat startade jag ambulansens Instagram. Vi ska vara med och visa upp oss och inte bara vänta på larm här inne. I år var vi med på Reflexmorgon, där är de andra blåljusmyndigheterna med, ambulansen brukar inte vara det. Under 2019 ska vi tillsammans med polis och räddningstjänst träffa alla åttondeklassare i Kungsbacka.

Vad är syftet med det?

– Att de ska få en förståelse för blåljusarbete och att arbeta förebyggande så att de inte hamnar hos polisen. Eller att de börjar elda eller att de börjar använda droger. I Kungsbacka har vi en hel del narkotika. Det kan vi se med intoxerna, när folk tar en överdos. Det möter vi och det vill vi försöka påverka ungdomar i rätt riktning.

Ni möter folk som har tagit överdoser i Kungsbacka?

– Ja. Nyligen hade vi en som tagit heroin och det är en väldigt tung drog och det är väldigt anmärkningsvärt. I det fallet hade hjärtat stannat och det är inte säkert att vi hinner fram i tid.

Hur gamla är de ni möter som har tagit narkotika?

– De är i 20-årsåldern. Jag skulle säga att den här problematiken har ökat på senare tid.

Tobias Sandblom

0300-68 18 61

tobias.sandblom@kungsbackaposten.se

Maken också polis

Namn: Anna Rosenberg.

Ålder: 48.

Bor: Älvsåker.

Yrke: Avdelningschef, ambulansen Kungsbacka.

Familj: Maken Bertil, kommissarie på polisen i Göteborg. Anton, 20, pluggar på Chalmers. Elvira, 17, går på distans ekonomiskt program.

Intressen: Hästar.