Kungsbacka-Posten
Måndag, 11 december 2017
Ann Rönnäng, kommunpolis i Kungsbacka, är en av dem som ska få provsvaren på knarkrester i avloppsvattnet. Arkivfoto.
Ann Rönnäng, kommunpolis i Kungsbacka, är en av dem som ska få provsvaren på knarkrester i avloppsvattnet. Arkivfoto.

Spaning i avloppet kartlägger drogvanor

De första provsvaren från mätningarna av knarkrester i avloppsvattnet har landat i stadshuset. Resultatet blir offentligt först efter nyår, men redan nu bekräftas att cannabis är Kungsbackas favoritdrog.

– Jag blir inte överraskad om det finns ett mörkertal, säger polisen.

Jakten på knarkrester i avloppsvatten är inget nytt. Liknande tester har genomförts i flera år i andra delar av Sverige. I provsvaren kan man se hur många doser per tusen invånare som använts, genom att jämföra med antalet personer som reningsverket betjänar. Resultaten är det närmaste man kan komma för att få en helhetsbild av hur utbrett narkotikabruket är i verkligheten. Mätningarna genomförs i höst i samtliga Hallandskommuner, i ett samarbete med länsstyrelsen och polisen. I Kungsbacka har de första provsvaren precis landat hos Anne Ekstedt, som är utvecklare för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommun.

– Det vi redan kan se är att cannabis är den vanligaste drogen. Det stämmer väl med den bilden som polisen har också. Amfetamin kommer på andraplatsen, följt av kokain och MDMA, som är den verksamma substansen i ecstacy. Provsvaren anger antaldoser per tusen invånare, men vi vet inte om det är en person som tar flera doser eller flera som tar en dos var, säger hon.

I Kungsbacka tas prover från reningsverken i Hammargård, Ölmanäs i Åsa, Lerkil och Kullavik. I andra kommuner varierar vilka droger som är populärast. Det gör de i Kungsbacka också, men Anne Ekstedt vill vänta med att kommentera detaljerna.

– Det är länsstyrelsen som samordnar, efter årsskiftet kommer de med en sammanfattande analys.Jag kan säga så mycket att det skiljer mellan de olika proverna och reningsverken och det är inte konstigt, vilka droger som brukas påverkas av ekonomiska faktorer. Svaren är inte chockerande, men de bekräftar vad vi misstänkt, att det finns ett utbrett drogmissbruk och ett party-drogande som vi tror ökar. Det finns framför allt bland många unga en tillåtande attityd, säger hon.

Linda Wennerholm är länsstyrelsens samordnare för ANDT, alltså alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksarbetet i Halland. Hon samordnar mätningarna mellan Hallandskommunerna och är också den som så småningom ska sätta samman rapporten om resultatet. Hon förklarar att en stor del av satsningen går ut på att sticka hål på de drogliberala myterna.

– Det är precis det vi vill komma åt och det är därför vi redan startat igång föreläsningar för föräldrar och elever. Varje gång någon använder narkotika så finns det risk för komplikationer och psykisk ohälsa, det vet vi. THC, den verksamma substansen i cannabis lagras i kroppen och kan ge effekter långt senare. Narkotika är skadligt för både kropp och själ, det är olagligt och det har alltid kopplingar till den organiserade brottsligheten, säger hon.

I Östergötlands län undersöktes avloppsvattnet i samtliga kommuner. Resultatet, som presenterades förra veckan, var att missbruket ökade jämfört med en liknande mätning året innan. Resultatet gav flera överraskningar. Till exempel hade lilla Mjölby kommun lika stor konsumtion av amfetamin som betydligt större Linköping och Norrköping.

Östgötarnas arbete har följts noga av länsstyrelsen i Halland, men Linda Wennerholm vill inte avslöja något om de siffror som hittills kommit fram från Kungsbacka.

– Men jag kan säga att jag blev darrig i knäna när jag såg siffrorna från Östergötland. Det är en markant skillnad jämfört med Östergötlands mätning 2016 och de svar vi fått fram generellt i Halland. Det skiljer mellan kommuner och orter, säger hon.

I andra delar av Sverige har liknande knark-spaningar i avloppsvattnet vållat stor uppmärksamhet. I lilla Eslöv upptäcktes till exempel förra året en ovanligt stor konsumtion av kokain bland invånarna. 2012 gjorde Umeå Universitet en undersökning av 33 svenska kommuners avloppsvatten. Den visade, kanske föga överraskande, att Göteborg hade högst användning av kokain och amfetamin. Däremot höjde forskarna på ögonbrynen över att Köping använde mest metamfetamin. Mätningarna utfördes under ett dygn i januari 2012. Skillnaderna mellan olika orter och olika delar av Sverige var förvånansvärt stora, konstaterade forskarna.

Ann Rönnäng, kommunpolis i Kungsbacka, kommer så småningom att få mätningarna på sitt bord och hon tycker det är bra att få svart på hur narkotikabruket ser ut i de olika kommundelarna.

– Självklart finns det ett mörkertal, det vet vi. Jag blir inte överraskad om det visar sig att det är så, men det som är viktigt att få fram är diskrepansen mellan antalet doser per tusen invånare och det vi faktiskt ser i våra siffror över narkotikabrott, säger hon.

Vad som händer sedan är för tidigt att säga.

– Det kommer att göras en analys, där materialet och mätningarna sammanställs. Sen får vi titta på statistiken och göra en lägesbild och se hur vi ska jobba vidare, säger Ann Rönnäng.

Samtidigt finns självklart risken att siffrorna avslöjar ett utbrett narkotikabruk som tidigare varit okänt för polisen. Den erfarenheten finns från andra kommuner som gjort liknande undersökningar. De resultaten används inte sällan av drogliberaler i debatten om vad som är bruk, respektive missbruk.

– I min värld är det alltid missbruk att använda olagliga narkotiska preparat, slår Ann Rönnäng fast och fortsätter:

– Även jag tycker att jag kan köra 180 på motorvägen så får jag inte det, det är på samma sätt med narkotika.

Men om det visar sig att en kommundel brukar stora mängder kokain, ska polisen ut och knacka dörr då?

– Nej, dörr kommer vi nog inte att knacka, för oss handlar detta om att fånga det framtida problemet. Vi vet att det alltid kommer problem i bakvattnet av narkotikamissbruk, det är därför vi samverkar om den här undersökningen. Åtgärder får i så fall tas fram ihop med andra, det kanske inte bara är vårt bord. Men jag räds inte resultatet, jag tycker det är bra att det synliggörs, jag tror inte att det är bra att dölja detta, säger Ann Rönnäng.

Mats H Ljungqvist

Fakta

Mätningarna i Kungsbacka görs på avloppsvatten från reningsverken i Kullavik, Ölmanäs, Lerkil och Hammargård.

Mätningarna görs under två dygn, ett vardagsdygn och helgdygn.

Proverna tas en gång i timman under 24 timmar.

Proverna behandlas av ett testlaboratorium, som sammanställer datan innan analysen skickas till kommunen.

I andra delar av världen

Rent statistiskt använde var 20:e invånare mellan 16 och 65 år cannabis i de båda Skåne-kommunerna Malmö och Lund, i en undersökning som gjordes 2013.

Tekniken att spåra drogrester i avloppsvatten är relativt ny.

2011 gjorde ett forskarlag under norsk ledning en undersökning av 19 europeiska städer. Enligt den konsumerade Europas invånare 355 kilo kokain per dygn. Det motsvarade då ett värde i brukarledet på 284 miljoner svenska kronor.

Relaterade artiklar
Fler artiklar