Kungsbacka-Posten
Fredag, 17 november 2017
Det så kallade hundraårsflödet 2006 fick ån att svämma över sina bräddar. Nu kommer krav på att muddra ån, för att öka vattenflödet och underlätta för fritidsbåtarna. Arkivfoto
Det så kallade hundraårsflödet 2006 fick ån att svämma över sina bräddar. Nu kommer krav på att muddra ån, för att öka vattenflödet och underlätta för fritidsbåtarna. Arkivfoto

Nya krav på muddring av ån

För tio år sedan togs en gestaltningsplan fram för att lyfta fram Kungsbackaån i stadsbilden. Sedan dess har ån slammat igen så att båtar går på grund och bryggan vid Hamntorget knappt kan användas.

Planen arbetades fram i efterspelet av den stora översvämningen 2006. Då hade Kungsbackaån under ett par decemberdagar runnit med så kallat hundraårsflöde, ett högvatten som statistisk sett bara inträffar vart 100:e år.

Planen, ett samarbete mellan teknik- och miljöförvaltningen och tjänstemän från plan och bygg, innehöll både stolta ambitioner och vackra honnörsord. Ån skulle ”synliggöras” och ”de olika karaktärerna skulle utvecklas”. Områdena kring vattendraget, från Björkris och Hede ner till stadskärnan, skulle lyftas fram på olika sätt. Med nya broar skulle stans olika gröna stråk kopplas samman över Kungsbackaån, som också skulle få stensatta kajer och bryggor i stans centrala delar. Flera nya parker i anslutning till ån finns också inritade, både i Varla, Kungsgärdet och nere vid Skansen i innerstaden.

Den som läser planen idag, tio år senare, inser att det mesta fortfarande är kvar att göra. Några ensamma träd i Varla är möjligen den första delen av en kommande park, men i övrigt tycks det mesta ha stannat vid stolta planer.

Men Karl Lundgren, teknisk chef i Kungsbacka kommun, förklarar att de i stora drag följer gestaltningsprogrammets tankar om att omgivningarna längs ån ska växla mellan ”stad, park och landsbygd”.

– Till exempel vill vi utveckla grönområdet kring Varlaparken och det finns i budget, men inte förrän 2022. En del av idéerna är utförda, andra kommer att ta längre tid. Det finns till exempel förslag om fler broar, bland annat en vid Hamntorget, men där finns olika uppfattningar politiskt, säger Lundgren.

Och mycket av de senaste årens arbete kring Kungsbackaån har handlat om invallningar för att förhindra liknande översvämningar som 2006. Översvämningsskyddet vid Kungsmässan kostade drygt 20 miljoner. Ungefär lika mycket beräknas för en liknande konstruktion i Kolla, en annan känslig punkt för översvämningar.

Så varför övergavs alla planer på att muddra ån för att öka vattenflödet?

– Vi vet att de enskilt största faktorerna för högvatten och översvämningar i de nedre delarna är vindar som pressar upp havsvattnet. Därför är det långt från säkert att en muddring ökar vattenflödet, det kan bli så att det bara pressas upp mer hav. Sedan kan man diskutera att muddra för att underlätta båttrafiken, men det är en oerhört stor och lång tillståndsprocess för att få muddra. Det är inte bara att köra in en pråm och grävskopa och sätta igång. Vi försöker så långt som möjligt att arbeta så att vi inte behöver söka vattendomar och miljötillstånd, säger Karl Lundgren.

Under åren har Kungsbackaån slammat igen. I de nedre delarna är vattendjupet vid lågvatten närmast obefintligt. Båtarna längs bryggorna i stadskärnan har ibland svårt att lägga till eller komma ut, och vid Hamntorget, Kungsbackas gästhamn, går det inte att lägga till.

Lokala partiet Kungsbackaborna vill blåsa nytt liv i frågan om varför ån inte längre muddras. I en motion till kommunfullmäktige föreslår de att kommunen kallar till samråd och börjar förbereda för att söka tillstånd. Bakom motionen står Stefan Sundberg (KB) som grävt fram uppgiften att ån inte muddrats sedan 1975.

– Då var det den dåvarande hamnstyrelsen som hade ansvaret. Vem det är idag är det ingen som verkar veta, ansvaret försvann med hamnstyrelsen, men något behöver göras, säger han.

Sundberg menar att det finns många förebilder när det gäller att skapa vackra och funktionella stadsmiljöer kring vattendrag. Han tycker att Kungsbacka slarvar bort chanserna att skapa en snygg och mysig innerstad runt ån genom stadskärnan.

– Ja, kolla bara på Alingsås eller Mölnlycke, hur fint de byggt runt vattnet. Och muddra går, se på Mölndal som muddrade Mölndalsån efter översvämningarna 2006, säger han.

Leif Gullvert från Kungsbacka Båtsällskap, som sköter båtplatserna i ån, förklarar att ån slammat igen så medlemmarnas båtar till och med hamnar på botten vid lågvatten. Precis utanför Hamntorget finns en stor sandbank som gör att vattendjupet är obefintligt.

– Vi som kör här ofta vet ju det, men gästande båtar går på sandbanken och det har hänt att de får in sand i motorn. Ett vattendjup på 1,5 meter inne vid bryggorna och kanske 2,5 i djupfåran vore mer rimligt, säger Leif Gullvert.

Och de nya försöken att få till en muddring av ån för att öka vattendjupet och därmed vattenflödet är inte helt gripna ur luften. Efter högvattnet 2006 fanns muddringsalternativet med i flera utredningar som Kungsbacka kommun gjorde. Och när länsstyrelsen nyligen publicerade en riskhanteringsplan för hotande framtida översvämningar nämndes åmuddring som ett av flera alternativ för att öka vattenflödet.

Mats H Ljungqvist

Fakta om Kungsbackaån

Översvämningen med hundraårsflödet 2006 gav skador för miljoner och rättsprocesser om ersättningar pågick i flera år.

Efter det har Kungsbacka vallat in och förstärkt åkanterna längs Signeskulle, ett av de områden som drabbades hårdast 2006. Översvämningsskyddet, som belönades med arkitekturpris, kostade drygt 20 miljoner.

Ett liknande översvämningsskydd planeras i Kolla, också det en lågpunkt där ån ofta svämmar över.

Kungsbacka kommun installerade också ett elektroniskt övervakningssystem som mäter vattenflödet i höjd med Björkris. Systemet varnar automatisk vid risk för kommande höga vattenflöden.

Ett mobilt översvämningsskydd köptes också in efter 2006-flödet. Det kan på bara några timmar sättas upp för att valla in stigande å-vatten.

Muddring

Kräver tillstånd och ibland en vattendom, eftersom känsliga djur och växter kan skadas när bottensediment grävs upp och grumlar vattnet. I Kungsbackaån finns till exempel både lax, havsöring och en rikskänd stam av särskilt storvuxna abborrar.

Relaterade artiklar
Fler artiklar