Kungsbacka-Posten
Onsdag, 17 januari 2018

Han var först med pizza i stan

Åt du pizza på nyårsdagen? Du var inte ensam. Det är internationella pizzadagen. Här är mannen som tog den italienska delikatessen till Kungsbacka.

1975 startade Luciano Knapic Venezia på Vallgatan.

I mitten av 1960-talet led Sverige av brist på arbetskraft. Luciano Knapic hade flyttat från Istrien (i nuvarande Kroatien) till Italien. Där fick han syn på en annons om att svenska företag sökte arbetare. Han nappade och hamnade i Småland.

– Där arbetade jag på ett glasbruk, men fick se att Volvo sökte arbetare i Göteborg. Vi bodde i en barack på Backaplan och arbetade väldigt flitigt, säger Luciano Knapic.

Han arbetade sedan i krogbranschen och hjälpte till på en nyöppnad pizzeria i Borås, Napoli. Samtidigt jobbade Luciano på Stena-båtarna. Ägaren till pizzerian tyckte att Luciano skulle öppna en egen pizzeria.

– Det lät helt tokigt, men jag hade lärt mig att baka pizzor. När jag fick syn på en annons om en lokal på Vallgatan i Kungsbacka slog jag till.

I lokalen hade det legat en fiskaffär. Fastighetsägaren ansåg att Knapic kunde flytta in direkt och baka pizzor, men han fick först måla och snickra om lite. Sedan var det premiär – på sommaren 1975.

– Vi annonserade inte, men första dagen sålde vi pizzor för 2 000 kronor. En månadslön då var ungefär 2 500. Det var lite sporadiskt första dagen, folk visste inte riktigt vad det var, men sen var det galet. Det stod folk i kö. Det ringde kunder från Mölndal, Lindome och andra ställen, säger Luciano Knapic.

Han minns speciellt en beställning från den tiden:

– Det ringde en man och sa ”Jag ska ha åtta stycken pizzor, det spelar ingen roll vilken”. Jag tyckte det lät lite konstigt och frågade vem han var. ”Jag är präst i Lindome, mig kan du lita på”, svarade kunden.

Det var lätt kaotiskt i början. Speciellt på helger ringde folk stup i kvarten. Ett tag var det så högt tryck att Luciano och hans kollegor inte hann med alla beställningar.

– En gång ringde en kvinna och grät för att hon inte fick sin pizza till Melodifestivalen, men vi hann helt enkelt inte med att göra pizzor i den takten folk beställde, säger Luciano Knapic.

Köerna var stundtals långa till den grönmålade pizzerian alldeles intill järnvägen. Affärerna gick så bra att hyresvärden, Kurt Bengtsson, stack in näsan och sa: ”Det går ju bra detta, nu kan jag höja hyran”.

Luciano bodde under sin tid i Italien i den norra delen av landet. Där var pizza ovanligt. Maträtten kommer från syd. Knapic hade till en början tolv olika sorter på menyn samt vissa pastarätter. Han var en av de första i Västsverige, men fick sedan ganska snabbt konkurrens.

– Det poppade ju upp pizzerior lite överallt. Men en del var lycksökare. Det fanns vissa som sålde pizza och dricka för 25 kronor. Det förstod ju vem som helst att det inte skulle fungera, och det gjorde det inte heller.

Under intervjun utanför hans gamla pizzeria stannade en före detta kund till med bilen, med en hastig inbromsning hojtade han.

– Tjenare, Lusse! Ska du öppna nu igen?!

Luciano:

– Kul med folk som känner igen en. Det är klart att jag har serverat en och annan kund under mina år. Jag har alltid gillat att snacka med människor.

Luciano Knapic försökte alltid förnya sig och göra lite annorlunda pizzor, vissa dubbelvikta och några med bearnaisesås på, vilket var ovanligt på den tiden. 1984 öppnade han så en pizzeria i Åsa, La Pizza. Den första på orten som nu har två restauranger.

– Den i Kungsbacka gick bäst så klart, men vi fick väldigt bra snurr på den i Åsa.

”Lusse” berättar att det kom folk från kommunen direkt efter invigningen. De frågade om han ville ha hjälp med något.

– Det hade jag faktiskt inte haft en tanke på att man kunde få. Jag har aldrig bett om något och jag har inte heller haft en enda sjukdag. Men det var nära en gång.

Hur då?

– Jag fiskade och blev stucken av en fjärsing så att handen svullnade upp. Läkaren i Särö ville sjukskriva mig, men jag sa att det var omöjligt. Istället arbetade jag med högerhanden i bandage och bakade pizzor med den vänstra. Det går inte att vara sjuk när man är ensamföretagare.

Luciano Knapic lämnade restaurangbranschen 2002 och körde sedan buss i många år. Han slutade med det när han var nästan 70. Av restaurang Venezia finns inget kvar. Lokalen har bytt namn flera gånger under åren, den har ofta varit nattklubb.

– Det var väldigt roligt under en lång tid av mitt liv. Jag minns när jag startade Venezia och höll på att renovera lokalen. Det var mitt under min semester och helt plötsligt tittade intendenten på Stena Line in och fick se mig. Han frågade vad jag gjorde. Jag sa som det var ”Jag ska öppna en pizzeria, jag kommer nog inte tillbaka”. Han sa upp mig samma dag, men det var en bra man, säger Luciano Knapic.

Tobias Sandblom

0300-68 18 61

tobias.sandblom@kungsbackaposten.se

Luciano Knapic

Ålder: 71.

Bor: Vallda (sedan 1976).

Familj: Hustrun Ann. Sonen Daniel, 44.

Intressen: Träning, tränar ofta på Träningskompaniet.

Pizzan är från Neapel

Bröd med fyllning har man ätit sedan urminnes tider. Men den klassiska pizzan sägs vara uppfunnen i Neapel, i södra Italien. Exakt när den kom till är inte helt utrett, men den blev en del av det italienska köket i mitten av 1900-talet.

Den första pizzerian i Sverige öppnades 1947 i Västerås. Sedan dröjde det ända till 1968 innan Stockholm fick sin första pizzeria. Pinos pizzeria i Midsommarkransen (finns fortfarande kvar) var 1969 först med gratis pizzasallad.

Relaterade artiklar
Fler artiklar